Positivt åldrande ett bra begrepp
Det var ett uppdrag som medförde att mitt intresse för äldrefrågor fördjupades och jag fick i socialutskottet möta liberalen Barbro Westerholm som gärna använde ordet ålderism i våra samtal.
Numera 15 år senare tillhör jag själv gruppen äldre och möter dagligen i mitt prästjobb äldre som gärna vill diskutera glädjeämnen och bekymmer. Jag har även under några år fått vara referensperson i forskningsprogrammet Case vid Lunds universitet som leds av professor Susanne Iwarsson.
Där forskas i olika äldrefrågor och ett nytt område väcker berättigad uppmärksamhet. Det handlar om Proaktivt åldrande. Genom undersökningar om hur boende, teknik, vård och omsorg kan samverka inom åldrandet skapas förutsättningar för att vi skall må bättre under längre perioder och därmed kunna ”åldras med välbehag”.
Proaktivt åldrande innebär att ålderismbegreppet kan bytas till respekt för att äldre också kan vara resurser i samhällslivet och bidra med livserfarenhet. Tio år efter pensionering har jag stor glädje av att få arbeta 50 procent och även möta pigga seniorer som exempelvis genom sitt hantverkskunnande gör stora insatser i samhället. En bättre framtid för äldre är möjlig genom att samhället uppmuntrar till proaktivt åldrande. Äldrepolitiken är ett område som kräver mer uppmärksamhet och då handlar det inte bara om förbättringar i pensionssystemet.
Lars-Ivar Ericson (C)
”Tio år efter pensionering har jag stor glädje av att få arbeta 50 procent”