Rätt agerande fast vid fel tillfälle? – våld en dålig pedagogik

Eleven som hoppade på honom är inte tilltalad om hur denne får beskrivas eller avseende om han skulle ha bemötts med ”lågaffektivt bemötande” eller inte. Huruvida eleven har eller inte har en diagnos där detta bemötande skulle varit det adekvata går under sekretess. Det är likadant för samtliga lärare och elever med anhöriga i den svenska skolan. Vem eller vilka som har en diagnos är inte offentlig egendom lika lite som vilka som inte har detta. Alltså kan inte en insändarskribent avgöra om bemötandet är rätt eller fel, däremot kan hen såklart tycka.

Avsaknad av gränser kan däremot mycket riktigt bemötas med gränssättning:

Det är olämpligt att använda en beteckning på ett bemötande som det ”lågaffektivt bemötande” är, om man inte har nödvändig kunskap om detta begrepp. Inte heller är det vettigt att använda denna beteckning i samband med beskrivning av ett upplopp. ”Lågaffektivt bemötande” är inget generellt vedertaget bemötande av grupper och används aldrig som någon pedagogisk metod av polis vid upplopp. Själva orsaken till upploppen däremot var ett solklart exempel på bristande gränssättning.

Provokatören skulle av polisen ha nekats upprepade tillfällen att provocera med sin valkampanj som gick ut på att bränna koraner. Motiveringen från svensk rättvisa skulle ha varit att ett dylikt gränslöst och provocerande tilltag skulle kunna orsaka ett kaos som det inte går att förebygga eller skydda medborgarna ifrån. Som argument för antagandet kunde tidigare dokumenterade händelser ha påpekats och även det samhällsfarliga risktagandet varnats för. I praktiken betydde denna avsaknad av gränssättning från samhällets sida att polisen hade för lite resurser just där de behövdes och att de därmed inte kunde garantera säkerheten för medborgarna.

Tillbaka till läraren som kan ha haft rätt agerande men vid fel tillfälle. Hade han varit polis och blivit utsatt för terrorangrepp, eller i sin skola blivit utsatt för detta, så hade självklart ingen reagerat med att anmäla denne lärare. Men nu var ju situationen inte sådan och lärarens respons var inte ett optimalt agerande, med rättvisans mått mätt. Lagen gäller och sätter gränser i Sverige. Domslut kan överklagas. Våld är aldrig ett bra pedagogisk verktyg. Lärare har anmälningsplikt och sekretess. Gränser sätts för att förebygga och undvika felbeteende.

Gränslösa insändare och gränslösa valkampanjer ska bemötas precis lika rättvist som gränslösa elever och lärare. Lagligt reglerad gränssättning ger trygghet. Ingen gränslös individ mår bra av att man blundar för gränslösheten.

Ulrika Lannér