Regeringen hade kunnat halvera elpriset redan i december
Regeringens fokus ligger inte på att förändra prissättningen på el utan på att utlova stöd. I en första omgång lovas stöd till södra Sverige, sedan till hela landet.
Men med fortsatt höga elpriser riskerar många företag nedläggning och hushåll ebb i kassan och konkurs.
Hur kunde det bli så här?
För det första: Sverige delades in i fyra tariffområden år 2011 och begränsningar för export av el vid hög efterfrågan i Sverige togs bort.
För det andra, det var först när kärnkraftverken Ringhals 2 och 1 lades ner år 2019 respektive 2020 som elpriserna steg kraftigt i områdena 3 och 4. Fram till dess var det inte stora skillnader i elpriser inom landet.
För det tredje tredubblades elpriset i den södra delen av landet genom Putinpriser på den europeiska gas- och elmarknaden. Dessa höga elpriser spiller in i de södra tariffområdena.
För det fjärde, i samma ögonblick som kärnkraftverken lades ner borde Svenska Kraftnät (SvK) ha haft stamlinjenätet utbyggt för att vid toppbelastning kunna skicka tillräckligt med el till de södra delarna av landet. Så var inte fallet. SvK införde istället så kallade flaskhalsavgifter. Dessa är höga. Cirka 100 miljarder kronor har samlats i SvK:s kassa.
Nu vill regeringen betala tillbaka en del av överskottet, 55 miljarder, till elkunderna i söder. Man tar med den ena handen och ger tillbaka med den andra utan en långsiktig plan trots att de höga priserna kan vara kvar under flera år.
”Det skulle ha inneburit halverade elpriser i december för majoriteten av svenska el användare. Men regeringen hänvisar till att lagändring krävs för att införa taket.”
Elmarknaden har inte kunnat leverera billig el till användare i södra delen av landet, trots att produktionskostnaderna ligger kvar på samma låga nivå som tidigare. Samtidigt har exporten av el har aldrig varit så stor som år 2022. Elproducenter och statskassa har fått enorma vinster (se Bengt Ekenstierna, Orimlig elmarknad underminerar Sverige, SvD den 28 december, 2022).
Ekenstierna föreslår att regeringen beslutar om en återgång till den elprissättning som rådde före 2011, med en enhetlig nationell elmarknad.
Den 30 september 2022 beslöt EU:s ministerråd att ge medlemsländerna möjlighet att från den 1 december 2022 införa tak på elpriser på ungefär 2 kronor per kWh.
Det skulle ha inneburit halverade elpriser i december för majoriteten av svenska el användare. Men regeringen hänvisar till att lagändring krävs för att införa taket.
Istället för att skynda på följer regeringen principen betala först, få bidrag sedan – kanske. Kraftbolagen får under tiden behålla oskäliga vinster.
Summering:
- Elmarknaden fungerar inte när det gäller att leverera billig el i landet. De södra delarna av landet utsätts för en våldsam prisdiskriminering. Regeringen borde ta itu med dessa prissättningsproblem istället för att ge populistiska löften om elstöd.
- Regeringen kan besluta om en återgång till hur det var innan elprisområdena infördes, med de exportbegränsningar vid brist på el i Sverige som då rådde.
- EU:s ministerråd har anvisat en annan möjlighet, att införa ett tak på elpriset på cirka 2 kronor/kWh. Länderna få göra detta från 1 december förra året. Detta har inte verkställts i vårt land.
Varför har regeringen inte kraftfullt agerat för att förhindra pungslåendet av svenska hushåll och företag när möjligheter finns? Ändra prissättningen på el. Nu!
Roland Andersson, nationalekonom och professor emeritus, Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm.
Hans Wijkander, professor emeritus i nationalekonomi, Stockholms universitet
