Annons

Skolan i Huaröd och kommunens landsbygdspolitik

Skolan i Huaröd ska läggas ner och det är ju inte så konstigt om det bara är elva elever där. Problemet ligger i att kommunen inte verkar angelägen om att behålla byskolorna, man ser möjligen i stället en besparingspotential, skriver Rolf Nilsson, Ekestad.
Landsbygden • Publicerad 8 april 2020
Detta är en insändare i Kristianstadsbladet. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
När skolan i Trolle Ljungby lades ner svarade föräldrarna med att starta friskola.
När skolan i Trolle Ljungby lades ner svarade föräldrarna med att starta friskola.Foto: Fredrik Jalhed

När rektor och skolchef, som de ansvariga tjänstemännen närmast fältet, ser hur barnantalet utvecklas (man har ju sex års framförhållning) bör man agera genom att uppmärksamma föräldrar och politiker på utvecklingen. Om man har ett ärligt mål att bevara livskraftiga småbyar (och vill leva som man lär) kallar man lämpligen till informationsmöte med alla föräldrar i upptagningsområdet och tillsammans skapar man en plan för att möjliggöra ett livskraftigt elevantal.

Man vet ju att förskola och skola är det som håller liv i en by och ger förutsättning för att få fler invånare och kanske en butik. Man kan genom information påverka skolval, man kan fundera över hur upptagningsområdet ser ut och hur skolskjutsar kan anpassas. Huaröd verkar ha engagerade invånare och det bör man se som en tillgång.

Annons

Det gjorde man inte när man beslutade om nedläggning av Trolle Ljungby skola, där föräldrarna svarade med att starta en friskola. Det blev ingen besparing av det.

Arbeta med föräldrarna, inte mot dem!

Rolf Nilsson

Ekestad

Annons
Annons
Annons
Annons