Välkommet besked som styret dock lyckats dölja väl

Vad han däremot inte lyckats med är att öppna den psykiatriska akutmottagningen i Kristianstad under kvällar och nätter. Där är resultatet av styrets prioriteringar istället att det nu finns ännu färre vårdplatser än när öppettiderna begränsades i juni 2022.

Det är dock inte bara frånvaron av positiva resultat som gör påståendet att styret prioriterar psykiatrin osant. Utan också frånvaron av politiska beslut. Antalet förslag för att åtgärda problemen i Kristianstad som styret lagt fram för nämnden under de senaste 20 månaderna har varit exakt noll.

När Einarsson skriver att styret prioriterat frågan syftar han alltså på att de för över ett och ett halvt år sedan gav tjänstemännen i uppdrag att lösa problemet, och sedan dess har hoppats att de ska lyckas. Vi delar den förhoppningen. Skillnaden är att vi också är beredda att hjälpa till.

Vid det här laget borde det vara uppenbart att det behövs. Med det sagt ska ingen skugga falla över de tjänstemän och chefer som jobbat hårt med bemanningssituationen i Kristianstad. De gör vad de kan med de verktyg de har till sitt förfogande. Einarsson nämner några exempel, men beskriver tyvärr åtgärderna på ett vilseledande sätt.

Han försöker till att börja med framställa sjuksköterskornas höjda grundlön som en satsning. I själva verket handlar det om lönetillägg som avskaffats och istället bakats in i grundlönen.

Summan i lönekuvertet blir alltså densamma. Det är förstås bra att styret åtminstone inte vill sänka personalens löner, men det får nog betraktas som någon sorts lägstanivå för ett rimligt arbetsgivarskap.

När det gäller den höjda ob-ersättningen så är det en utmärkt satsning. Det är vi överens om. Men den gäller precis likadant i hela Skåne. Den lär därför inte bidra särskilt mycket till att locka personal specifikt till Kristianstad.

Einarsson påstår också att det inte är brist på pengar som är problemet. Även det är en sanning med modifikation. Det stämmer att Kristianstadspsykiatrin går med överskott, just eftersom man inte lyckas anställa tillräckligt med personal. Men det innebär inte att det finns pengar.

Idag används nämligen hela överskottet från Kristianstad till att täcka de ännu större underskotten i resten av psykiatrin. Räknas allt samman saknas det 186 miljoner under 2024. Till och med påståendet att styrets mål från början varit att återställa öppettiderna är tveksamt.

Förra året lät de förvaltningen beställa en konsultrapport om hur öppettiderna på de skånska akutmottagningarna skulle kunna begränsas permanent. Det är svårt att förstå varför de skulle göra det om de inte åtminstone funderade på att genomföra sådana försämringar. Från Socialdemokraternas sida tycker vi att det är olyckligt att det här blivit en politisk konfliktfråga. Vi hade hellre samarbetat över blockgränserna. Redan när öppettiderna begränsades i juni 2022 föreslog vi att nämnden skulle ta en gemensam handlingsplan för att lösa personalbristen. Men det var styret inte intresserade av.

Då lade vi istället fram konkreta förslag på lösningar i form av lönesatsningar och andra förmåner för att bli en mer attraktiv arbetsgivare. Inte bara för sjuksköterskor, utan också för andra personalgrupper som det är brist på, till exempel skötare. I princip samma saker som personalen själva har föreslagit. Styret sade nej till det också, utan några egna motförslag.

När polisen i höstas skickade ett brev som skarpt kritiserade de reducerade öppettiderna dröjde det dessutom fyra månader innan styret ens redovisade det för resten av nämnden. Det säger också en del om vad de tycker är viktigt.

Socialdemokraterna har sedan juni 2022 fokuserat på att hitta sätt att åtgärda personalbristen i Kristianstad. Högerstyret har istället valt att fokusera på att så långt som möjligt hålla oppositionen utanför. Det är förstås också en prioritering.

Maria Wharton Stjärnskog (S)

Andre vice ordförande för psykiatri-, habilitering- och hjälpmedelsnämnden