Annons

Vården ska vara lika för kvinnor och män

Kvinnor har under lång tid missbedömts och försummats i sjukvården. I dag, på Internationella kvinnodagen, kräver vi att regering och regioner uppmärksammar dem.
Jämlikhet • Publicerad 8 mars 2021
Detta är en opinionstext i Kristianstadsbladet. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Hur många tvingas återkommande kontakta vården utan att få adekvat hjälp?
Hur många tvingas återkommande kontakta vården utan att få adekvat hjälp?Foto: isabell Höjman/TT

Ibland går det snabbt när regeringen och samarbetspartierna satsar 50 miljoner kronor på forskning kring långtidssjukdom efter covid-19. Vi gläds från våra patientorganisationer över denna satsning och på den uppmärksamhet som personer med svåra symptom efter covid-19 fått i media och i hälso- och sjukvården.

Samtidigt känner vi frustration över detta sena uppvaknande, då våra medlemmar och andra med störningar i det autonoma nervsystemet liknande de symptom som långtidssjuka efter covid-19 uppvisar inte fått mycket uppmärksamhet, trots att de i många år lidit av sina allvarliga symptom och inte blivit tagna på allvar av sjukvården.

Annons

”Att systematiskt kartlägga och utreda långtidssjuka covidpatienter är angeläget, menar forskaren Judith Bruchfeld.  För patienterna betyder det mycket i sig att få en diagnos, många har gått länge med oförklarade symtom och funktionsnedsättning och det i sin tur kan leda till ökad risk för depression och ångest. Och ur ett forskningsperspektiv är detta ett utmärkt tillfälle att ta reda på så mycket som möjligt om sjukdomen och dess långvariga effekter. Det behövs även för att planera den framtida sjukvårdens resursbehov och andra samhällsfunktioner framöver, säger hon.”

”Trots att de i många år lidit av sina allvarliga symptom blir de inte tagna på allvar av sjukvården.”

Långvariga symptom som nämns vid covid-19 är svår trötthet/energibrist, andfåddhet, hosta, hjärtklappning, bröstsmärtor, muskel- och ledvärk, mag-tarmbesvär, hudförändringar, hjärntrötthet, en försämrad livskvalitet samt en allmänt försämrad fysisk respektive psykisk hälsa har redovisats. Detta är symtom som vi väl känner igen, dysautonomi och POTS är vanliga besvär bland våra medlemmar.

Vi som undertecknar denna artikel har vissa gemensamma kännetecken. Våra medlemmar är övervägande kvinnor.

Våra medlemmars ofta svåra symptom kan sällan förklaras genom biomarkörer som till exempel blodprov utan vårdgivarna måste utgå från de symptom som patienten uppvisar. Vi företräder tio tusentals, sannolikt hundra tusentals patienter och det enda helt säkra kring prevalensen enligt vetenskapen är att betydligt fler är drabbade än dem som fått diagnos.

Hur många tvingas återkommande kontakta vården utan att få adekvat hjälp? Förutom ett stort, delvis onödigt lidande för dessa patienter, resulterar det i stora samhällsekonomiska merkostnader. Kunskapsbristen är omfattande och många blir negligerade och till och med diskriminerade av hälso- och sjukvården. Våra medlemmar har lidit länge och inte tagits på allvar av vården. Resurser vad gäller specialister och kompetens är uppseendeväckande små i landet och någon forskning ser vi knappast av.

Vi gläds över satsningen på covid 19-patienterna men vill också nu se en satsning på våra grupper och därmed ge en upprättelse åt alla, företrädesvis kvinnor, som under lång tid missbedömts och försummats i sjukvården. Samtidigt vill vi påpeka att de läkare som faktiskt har erfarenhet av våra patientgrupper är viktiga kunskapskällor för covid 19-vården. Idag på Internationella kvinnodagen kräver vi att regering och regioner uppmärksammar och uppvärderar vården för patienter med EDS/HSD, fibromyalgi samt ME/CFS i likhet med långtidssjuka efter covid-19.

Birgitta Larsson Lindelöf, Förbundsordförande i EDS Riksförbund

Kerstin Heiling, Förbundsordförande i Riksförbundet för ME-patienter

Marie-Louise Olsson, Förbundsordförande i fibromyalgiförbundet

Här saknas innehåll

Annons
Annons
Annons
Annons