Vatten – vårt viktigaste livsmedel kräver hållbar skötsel
Vi påminns om att en tredjedel av världens befolkning lider av otrygg livsmedelsförsörjning och att över 40 procent inte har råd att äta hälsosamt. Ryssland invasion av Ukraina har skapat eller förstärkt ett redan svårt läge, framför allt för dem som är mest utsatta i världen, men effekterna märks också i EU och i Sverige.
Vi påminns också om att tillgången till vatten är under stort tryck. Globalt har färskvattenresurserna per person minskat med 20 procent de senaste decennierna enligt FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO). Befolkningsökning, urbanisering och klimatförändringar är några anledningar men också föroreningar, svag förvaltning och överanvändning. Till 2050 beräknas antalet människor nå 9 miljarder och behovet av vatten att öka med 35 procent och behovet av mat likaså.
I Sverige har vi varit vana vid en god tillgång till vatten till låga kostnader. Rent dricksvatten i kranen och möjligheten till en lång dusch har varit en del av vår vardag. De senaste åren har visat att även vi möter utmaningar med vårt vatten.
Torka, stormar och översvämningar har haft stora negativa konsekvenser på vårt samhälle och visat på risker när det gäller tillgången till rent dricksvatten, påverkan på de gröna näringarna och utmaningar för vår beredskap, exempelvis genom störningar i distributionskedjan för viktiga kemikalier.
Därför är det viktigt att säkerställa en långsiktig hållbar förvaltning av denna viktiga resurs, och inte minst integrera dricksvattenkvalitet, hushållning, miljöaspekter samt beredskap och civilförsvar.
Regeringen tar nu ytterligare steg för att säkerställa rent och hälsosamt dricksvatten genom att lägga fram propositionen om Genomförande av EU:s nya dricksvattendirektiv. De lagändringar som föreslås träda i kraft den 1 mars 2024 stärker möjligheterna att hantera risker som till exempel PFAS-ämnen och ställer krav på att införa en riskbaserad metod för dricksvattensäkerhet som omfattar alla led i dricksvattenkedjan. Från tillrinningsområdet, uttaget i vattentäkt, beredningen i va-verk, och ut i distributionssystemet till tappkranen.
Syftet är att på ett bättre och mer systematiskt sätt kunna hantera de risker, utmaningar och målkonflikter som kan uppstå i produktionen och distributionen av dricksvatten. Fullt utbyggd tror vi att den riskbaserade metoden kan bli ett viktigt verktyg för att skapa en mer robust, hållbar och trygg dricksvattenförsörjning.
Mot bakgrund av de utmaningar som förvaltningen av vattenresurserna står inför i Sverige, EU och internationellt är vi övertygade om att den helhetssyn på dricksvattenkedjan och dricksvattenförsörjningen som det nya direktivet är ett uttryck för är det sätt vi kommer att behöva se på och arbeta med vattenfrågorna i framtiden.
Peter Kullgren (KD)
Landsbygdsminister
