Vi är alla beroende
Jag minns hur jag gick ut från skolan och skulle till matsalen och insåg att mina snapchats inte skickades iväg. Såklart frågade jag om andra hade det så och de svarade ja. Alla hade det likadant, Snapchat låg nere. Det låg sedan nere i flera timmar. Jag fick lite smått panik redan i början när jag insåg att jag inte kunde skicka eller ha någon kontakt med personerna jag inte var med just då i skolan. Alla fick det skulle jag tro. När den väl började funka igen var det en stor lättnad.
Jag inser nu efter en sådan situation hur mycket jag behöver den appen. Det får mig såklart att börja fundera på hur mitt liv skulle se ut utan sociala medier?
På något sätt tror jag att alla är beroende utan att tänka på det och det är samma med mig. Jag tror verkligen att sociala medier är en bra grej. Jag tror på det. Men när jag inser att om min Snapchat, Instagram eller TikTok skulle försvinna skulle jag förmodligen vara arg, ledsen och kanske samtidigt lite lättad. Konstig blandning av känslor men det är helt sant. Sociala medier ger en sorts press. Jag menar inte bara press på hur man ska se ut när man ser modeller på Instagram. Jag menar pressen man kan få om man ser någon lägga ut en bild på när de sitter och pluggar, tränar eller har städat sitt rum. Själv sitter jag där och får press. Är det onormalt att ha ett stökigt rum, skippa träningen idag och bara plugga en kort stund? Den pressen pratar jag om och därför skulle det vara en liten lättnad att slippa sociala medier. Men varför skulle jag då vara arg och ledsen?
”Min familj frågar hela tiden varför min mobil alltid är klistrad i min hand? Varför jag måste ha med den överallt?”
Utan mina sociala medier har jag ingen kontakt med mina vänner och alla mina digitala minnen skulle försvinna. Allt jag och mina vänner skrivit i våra chattar. Allt vi skrattat och gråtit till på TikTok. Alla idéer jag har sparade på Pinterest. Allt skulle bara försvinna utan sociala medier. Det är något jag verkligen skulle sakna.
Min familj frågar hela tiden varför min mobil alltid är klistrad i min hand? Varför jag måste ha med den överallt? Jag tror inte de förstår hur många gånger jag kollar igenom allt gammalt som jag och mina vänner skickat med varandra. Hur mycket jag än skulle älska att slippa se alla andras “perfekta” liv, skulle jag aldrig stå ut med att låta i princip hela mitt liv i bilder försvinna. Saker som jag inte minns, kommer jag helt glömma utan alla mina memories på Snapchat. Utan sociala medier finns det inte kvar.
Jag tror fortfarande att sociala medier är en bra sak. Jag tror att de är viktiga för fler än mig. Men jag tror att alla skulle må mycket bättre av att inte lägga så mycket tid där som vi gör. Att lägga ifrån sig sina sociala medier tror jag är nyttigt. Men att radera det helt från sitt liv skulle aldrig fungera. Det skulle aldrig fungera för mig i alla fall. Jag är alldeles för beroende av dem och det är jag inte ensam om.
Amelia Anterving, 9B Önnestads Skola
