Vi i södra Sverige behandlas som fjärde klassens elkunder
Sedan mer än hundra år har det svenska elsystemet byggts upp med hjälp av skatter och framsynta politiker. Vi har betalt ungefär lika mycket för elenergin vare sig vi bott i norra eller södra Sverige, i tätort eller på landet.
Staten genom Vattenfall i främst norra Sverige och i södra Sverige genom det före detta kommunalägda Sydkraft.
Numera har den totala förnedringen skett eftersom vi i södra Sverige skall stå för ett obegripligt system där vi i södra Sverige betalar ca 1,50 kr/kWh mot 0,20kr/kWh i norra Sverige.
Skälet sägs var effektbrist i södra Sverige och att ledningssystemet norrifrån är underdimensionerat.
Låt så vara, men är inte detta ett problem som solidariskt skall drabba hela landet, är väl ändå självklart för dom flesta. Vi i södra Sverige har väl inte ensamma röstat för att lägga ner kraftverk i området utan detta måste väl hela samhället ta ansvar för.
”Infrastrukturen som järnvägar, vägar och elledningar skall givetvis ägas av staten och kostnaderna drabbas lika var du än bor.”
Skall vi införa att det skall bli dyrare att utnyttja vägar och järnvägar i norra Sverige eftersom dessa är betydligt dyrare per utnyttjad kilometer? Jag tycker inte det. Infrastrukturen som järnvägar, vägar och elledningar skall givetvis ägas av staten och kostnaderna drabbas lika var du än bor.
I Tyskland har samhället börjat ta tillbaka ägandet av nät- och elproduktion.
Vi i Sverige avhände oss glatt nät och elproduktion till utländska bolag från Kanada, Norge, Finland, Tyskland med flera, utan någon som helst debatt. Har vi samhällsmedborgare tjänat på det?
Samtidigt som det talas om effektbrist och underdimensionerade ledningar så exporterar vi ca 15 procent av elen vi procucerar – 30TWh eller mer lättförståeligt 30 000 000 000 kWh till Danmark, Tyskland, Polen, Litauen och Finland.
Ur led är tiden, ur led är elkostnaderna och ur led är ledningarna. (Det gäller både myndighetspersoner och elledningarna.)
Göran Bengtsson, Böglarehult, Lönsboda
