Evolutionsteorin är vetenskap – och den är bevisad!
Vår kunskap om människans utveckling är idag gedigen och kan bekräftas genom ständigt nya fynd och numera också släktskap med DNA-analyser. Kopplingen till jordens klimat och dess ständiga växlingar mellan istider och mellanistider är väl belagd och kan följas i detalj.
Våra kroppars grundfunktioner bär ännu på allt som skapades för över 20 miljoner år sedan, som hjärnans, vår anatomi, liksom vår matsmältningsapparat och ämnesomsättning. Mycket har rötter långt dessförinnan, sedan vi för 365 miljoner år sedan som lungfiskar från havet kröp upp på land. Vi har gått på två ben i över sex miljoner år, vår hjärna med dess unika kapacitet växte fram för över tre miljoner år sedan, och moderna människor, helt identiska med oss, var fullt utvecklade i Afrika för 200 000 år sedan. Människans förmåga att vistas i vatten är unik bland landlevande däggdjur och har sin motsvarighet endast hos vattenlevande däggdjur, som delfiner, valar och sälar. Människobarn kan födas under vatten. Vi har från födseln en spontan simförmåga och vi har också från födseln en dykreflex, som gör att vi automatiskt slutar andas vid kontakt med vattenytan.
Samtidigt skedde också en rad andra förändringar, som skulle komma att särskilja människan från övriga däggdjur: urkvinnan tappade brunsten och fick dold ägglossning, hon fick bröst och hela vårt sexuella signalsystem förändrades: från att tidigare i huvudsak varit baserat på lukt blev det istället visuellt. En lång rad belägg för evolutionär anpassning ser vi också när den moderna människan spred sig över jorden: den vita hudfärgen i solfattigare områden, näsans storlek, ögonens form, att kunna andas på höga höjder – anledningen till att vi ser olika ut på olika platser på jorden. Allt förstärkt av sexuell selektion: det som gynnade överlevnad blev också sexuellt attraktivt.
”Immunsystemet och blodgrupperna A och 0 hos människa och schimpans är tillräckligt lika för att möjliggöra organbyte och blodtransfusion. Detta är egentligen inte så konstigt – vårt DNA är till 99,6 procent identiskt med schimpansernas!”
Men det finns väldigt mycket annat, som vi bär med oss från vår evolution i Afrika, både fysiskt och mentalt. Vårt DNA avslöjar i detalj vårt ursprung – de genetiska skillnader som vi alla bär på. De senaste årens revolutionerande framsteg inom genetiken har öppnat helt nya vägar till kunskap. I förhistoriska skelettmaterial kan vi idag inte bara med säkerhet fastställa kön, utan också hår- och ögonfärg, och framför allt visa direkt släktskap med andra individer över hela jorden, och därmed också fastställa deras ursprung och kontaktnät.
Vi är mycket nära släkt med schimpanserna. Det gäller inte bara matsmältningsapparat och ämnesomsättning, utan även utvecklad syn, gripförmåga i händer och fötter, utdragen barndom, socialt system och beteendemönster. Stora biomolekylära likheter föreligger bland annat i fråga om DNA-strukturer, aminosyresekvenser, hemoglobiner, blodgrupper och kromosomer. Av 1 271 aminosyror har vi 1 266 gemensamma med schimpansen. Immunsystemet och blodgrupperna A och 0 hos människa och schimpans är tillräckligt lika för att möjliggöra organbyte och blodtransfusion. Detta är egentligen inte så konstigt – vårt DNA är till 99,6 procent identiskt med schimpansernas!
Göran Burenhult, professor emeritus i arkeologi
