Hårdare straff ska avskräcka gängen

Det föreslår regeringens gängbrottsutredning.

– Det här är de mest omfattande straffskärpningar riktade mot kriminella gäng som presenterats i Sverige, säger justitieminister Morgan Johansson (S).

Han välkomnar förslagen och tänker gå vidare med dem. Utredningen föreslår att de ska träda i kraft 1 juli 2023.

– När vi går fram med det här kommer vi att behöva bygga ut kriminalvården ytterligare, säger Johansson.

Utredaren, hovrättspresident Anders Perklev, räknar med att Kriminalvården behöver 576 miljoner kronor mer för fler fängelse- och häktesplatser.

Utredningen föreslår en ny straffskärpningsregel för brott kopplade till gänguppgörelser. Det ska enligt förslaget anses som "synnerligen försvårande" om brottet inneburit ett allvarligt angrepp på någons liv, hälsa eller trygghet, och skett genom skjutning eller sprängning på allmän plats.

Det kan också handla om brott som har bakgrund i en gängkonflikt eller syftat till att framkalla en sådan konflikt mellan beväpnade grupper. Aktuella brott är exempelvis mord, dråp eller allvarliga former av misshandel, olaga hot, utpressning eller övergrepp i rättssak.

Den föreslagna straffskärpningsregeln ska ge domstolen möjlighet att lägga på upp till fyra år på straffet, utöver brottets straffskala.

Förslaget har delvis dansk lag som förebild. Men i Danmark plussas straffet på med en viss procentsats om skjutningen i offentlig miljö kan kopplas till en gängkonflikt. Det kan leda till ett fördubblat straff.

Perklev menar att det är viktigt att hålla fast vid principen att lika brott ska leda till lika straff.

– Man ska bestraffas för det brott man gör, inte för den man är, säger han.

Utredningen vill också se straffskärpningar för andra brott som är typiska i gängmiljö. Till exempel föreslås att minimistraffen för grovt olaga hot höjs från nio månader till ett år.

Straffskalan för grov utpressning föreslås höjas till två–åtta år. I dag är minimistraffet ett år och sex månader och maximistraffet sex år.

Enligt utredningen meddelas runt 80 fängelsedomar per år för grovt olaga hot och i genomsnitt 47 för grov utpressning.

Det föreslås även höjda minimistraff för illegal narkotikaförsäljning och innehav av narkotika som syftar till försäljning.

Minimistraffet för sådana brott föreslås bli sex månader. Enligt utredaren Perklev är det ett ganska strängt minimistraff. Han motiverar förslaget med att narkotika inte bara är skadligt för användaren utan även göder kriminella gäng ekonomiskt.

– Vid enskilda överlåtelser av en ganska liten mängd kan straffet i dag hamna på fängelseminimum 14 dagar, säger Perklev.

Enligt utredningen meddelas cirka 190 fängelsedomar per år för narkotikaöverlåtelse.

Ett annat förslag är att höja minimistraffet för rån från dagens ett år till ett år och sex månader. Många rån begås av ungdomar mot ungdomar.

– Om man generellt höjer straffen så blir straffen även mer ingripande för ungdomar, säger Perklev.

Justitieministern tror att förslaget på lägre krav för häktning kommer att få särskilt stor betydelse i kampen mot gängbrottsligheten.

I dag är häktning huvudregel för brott med ett minimistraff på två år. Utredningen föreslår att den gränsen sänks till ett år och sex månader. Tillsammans med de andra straffskärpningsförslagen innebär det, till skillnad från i dag, obligatorisk häktning för rån, grov misshandel och grov utpressning.

Regeringen vill också komma åt rekrytering av unga till kriminella gäng. Utredningen föreslår därför ett nytt brott – "främjande av ungdomsbrottslighet". Brottet kan handla om att anlita, betala eller överlämna verktyg till person under 18 år för att brott ska begås. Straffet föreslås vara upp till fyra års fängelse.