Graviditet efter gastric kan påverka fostret

Upp till ett och ett halvt kilo i veckan – så mycket kan man rasa i vikt det första året efter en fetmaoperation. Det leder så klart till flera positiva effekter, som minskad risk för diabetes och hjärt- och kärlsjukdom, och att man kan få mindre ont i rygg och leder.

Men den snabba viktminskningen kan vara riskabel om den sker under en graviditet. Därför rekommenderas alla kvinnor i fertil ålder att vänta minst ett år efter operationen med att försöka bli med barn.

– När man går ner mycket i vikt med hjälp av gastric bypass-operation så är kroppen mestadels i ett katabolt tillstånd, det vill säga att kroppen bryts ner och använder sina egna resurser då tarmen inte tar upp all näring. Då, när man går på minus, är oron att barnet riskerar näringsbrist, säger Emma Nilsson Condori, specialistläkare vid Reproduktionsmedicinskt centrum i Malmö.

En ny studie från universitetet i Pittsburgh visar dock att av 710 amerikanska fetmaopererade kvinnor rapporterade 42 procent att de hade haft oskyddat sex inom de 18 månader de fått rådet att undvika graviditet. Fyra procent av kvinnorna hade aktivt försökt bli gravida, enligt studien som presenteras i tidskriften Obstetrics & Gynecology.

En svensk studie som kom för två år sedan visade på liknande resultat – 30 procent av 563 undersökta kvinnor använde inget preventivmedel året efter operationen.

– Många har kanske varit infertila så länge på grund av sin fetma att de kanske inte tänker på att de behöver skydda sig, säger Kari Johansson, medicine doktor och nutritionist vid Karolinska institutet.

Kari Johansson och hennes kollegor har gjort en studie på svenska fetmaopererade kvinnor, som man jämfört med obesa kvinnor som inte genomgått en operation. Där såg man flera positiva effekter, som att risken för graviditetsdiabetes hos de opererade mammorna minskade, liksom risken att föda för tiden stora barn.

– Men de fetmaopererade kvinnorna hade ökad risk för att barnen föddes för tidigt, och att de var små för tiden. Vi har inte studerat mekanismerna bakom detta i detalj än, men kanske får barnen inte får tillräckligt mycket näring, säger hon.

Emma Nilsson Condori tror att en del kvinnor inte riktigt lyckas ta till sig av informationen om riskerna. Hon har gjort en intervjustudie med kvinnor inför en fetmaoperation, om hur de tänker kring fertilitet och barnafödande, som tyder på det.

– Jag har inte sammanställt resultaten ännu, men min känsla är att man har fått information om att man ska skjuta upp graviditeten, men de är inte riktigt medvetna om varför. Och de får så mycket information på samma gång inför operationen, så det är mycket annat som tar överhand, säger hon.

Vissa kvinnor kanske känner en oro inför att vänta ett år då de tänker att det kan bli svårare att bli gravid, särskilt om operationen görs i sen barnafödande ålder. Emma Nilsson Condori tycker att man i sådana fall ska diskutera med en gynekolog och väga riskerna med en graviditet mot sina egna förutsättningar.

Trots att majoriteten av dem som genomgår fetmaoperation är kvinnor i barnafödande ålder råder det brist på välgjorda studier kring riskerna med att bli gravid de första åren efter ingreppet. Kari Johansson vill gärna se mer forskning på området.

– Fetmakirurgi har många positiva effekter, som förebyggande av diabetes och minskad risk för hjärt- kärlsjukdom och cancer bland kvinnor. Men det saknas fortfarande mycket kunskap om risker vid en efterföljande graviditet och effekterna det kan ha på såväl mamman som barnet. Vi har börjat fylla dessa kunskapsluckor, men många kvarstår.

Erika Nekham/TT

specialistläkare i Malmö