Livet på landet: Strövtåg i fotoalbumet

Regnar. Bläddrar i de historier som finns i fotoalbumet. Ett foto är taget på Mallorca. Jag hade liftat till Barcelona. Planen var att Per Åke skulle komma med flyget och att vi skulle lifta tillsammans genom Afrika. Han ringde och sa sorry. Han hade träffat en tjej och var upp över öronen förälskad.

Fegade ut på Afrika och tog istället en båt till Ibiza. I två dagar gick jag omkring och kände mig ensam och bortkommen innan jag hade turen att bli "kidnappad" av tre amerikaner: en äldre man, typ 35, två halvgamla tjejer, typ 25. Jag var tjugo. De hade en jeep och ett sommarställe och en av tjejerna behövde en kille. Jag dög. Äventyret varade en vecka.

Tog en båt från Ibiza till Mallorca. Stannade några veckor. Tillbringade tiden tillsammans med unga svenskar på charterferie. Samma recept som på Ibiza. En tjej behövde en kille. Jag dög.

Åter till Barcelona. Liftade till Paris och upplevde den värsta natten i mitt liv i en skog i södra Frankrike. Jag klarade mig undan våldtäktsförsöket, men var skakad. Kom till Paris. Bodde där i fem dagar. Gick och gick, ibland in på museer, medan scenerna från natten i skogen spelades upp i mitt inre.

Tog tåget till London. Höll på att inte komma in i England. Tjänstemannen i Dover frågade om jag hade pengar så att jag klarade mig. Massor var svaret. Han krävde bevis. Jag visade min förmögenhet. Den uppgick till 29 pund. Han skrattade och gav mig efter viss tvekan en månads uppehållstillstånd. Efter tre veckor var jag på Home office på Oxford Street för att få förlängt uppehållstillstånd. Samma fråga. Annat svar. Lite pengar. Bevis krävdes. Jag lade upp 700 pund. Fick uppehållstillståndet förlängt med tre månader och tog tunnelbanan tillbaka till Tuffnel Park där jag delade rum med en irländare. Det var Tom och hans vänner som lånat mig pengar.

De jobbade hårt och söp lika hårt. Varje kväll. Varken min kassa eller kropp klarade det. Det blev en dag i veckan. Lördagar. Efter fotbollsmatchen. Första gången frågade jag vilket lag. Tom skrek med en aggressivitet som nästan blåste omkull mig: "Don't fucking ask such a stupid question. There is only one team in London."

Det var så White Hart Lane blev mitt lördagshem tillsammans med vilt hejande ölberusade irländare.

Tomas Polvall