Födelsedag

Namn: Gabriel Romanus, före detta statsråd, systembolagschef, riksdagsman(fp)

Fyller: 65 år den 25 januari 2004

Familj: Hustru Birgitta, fyra barn, fem barnbarn

Bor: I Stockholm

Aktuellt: Islands-resa för möte i Nordiska Rådet.

Nära och kära kommer att samlas till 65-årskalaset på söndag. Men inte för att fira en nybliven pensionär eftersom han redan gått i pension en gång, för fem år sedan.

– Direktörer anses ju utslitna vid sextio, påpekar Gabriel Romanus, som efter folkpartiets succéval år 2002 kunde göra politisk comeback som riksdagsman.

– Vilket var något överraskande för både mig och andra men mycket trevligt.

Förra gången det begav sig, 1969, blev Gabriel Romanus kvar på fp-bänken till 1982 och hann med att vara socialminister också 1978-1979. Den här gången tänker han sitta kvar fram till nästa val. Minst. Om det blir någon mer statsrådstaburett står dock skrivet i stjärnorna. Ett faktum redan nu är dock att nye presidenten och ordföranden för Nordiska Rådet, som består av sammanlagt 87 riksdagsledamöter från de fem nordiska länderna, sedan årsskiftet heter Gabriel Romanus. Som förklarar:

– Det är ungefär som att vara talman men på det nordiska planet.

Just nu, innan riksdagsarbetet kommit igång på allvar efter juluppehållet, upptar det nordiska samarbetet mesta arbetstiden.

– Bland annat försöker vi hitta lösningar för att förenkla tillvaron för den som bor i ett nordiskt land och arbetar i ett annat. Även om blivit lättare på senare tid för gränspendlarna, så återstår det en del harmoniseringsfrågor att lösa inom socialförsäkring och beskattning. I Danmark till exempel betalar man skatt där man jobbar, i Sverige där man bor. Sådant skapar förstås irritation. En annan viktig fråga nu är vårt samarbete med Baltikum och det motsvarande Baltiska Rådet. Här handlar det mycket om smuggling, trafficking, narkotika och annan brottslig verksamhet men också miljöfrågorna i Östersjön, berättar Gabriel Romanus.

Han är för övrigt den ende nuvarande riksdagsman som också var med då det var tvåkammarriksdag och satt i andra kammaren 1969 – 1970. Att vara tillbaka i den politiska hetluften tycker han är roligt. Fast mycket har förändrats. Inte minst när det gäller resurser.

– När jag började hade vi inte ens egna arbetsrum. Men framförallt har man i dag en mycket tätare och intensivare kontakt med väljarna. E-post fanns ju inte för 20 år sedan. Mediabevakningen har också tilltagit. Media har upptäckt att det trots allt är i riksdagen som mycket avgörs.

– Kraven på att man som politiker ska ta egna initiativ och rycka in när något går snett och lösa problem både för landet och enskilda människor har också ökat. Så jag upplever nog riksdagsarbetet som jobbigare nuförtiden men absolut inte tråkigt eller ointressant.

Förra gången det begav sig satt Gabriel Romanus i socialutskottet. Det gör han nu också och sysslar med socialpolitik i olika former. Som alkoholfrågor. Vilket osökt leder oss in på den muthärva som sedan en tid skakar hans tidigare arbetsplats, Systembolaget, där han var chef i 17 år. Gabriel Romanus har dock bara en kommentar:

– Jag är övertygad om att den nuvarande ledningen reder ut härvan på ett bra sätt.

Han är betydligt talförare när det gäller möjligheten sedan årsskiftet att till Sverige från EU-land införa mer eller mindre obegränsade mängder med öl, vin och sprit.

– Om man inte kan ändra på de här idiotiska införselreglerna kommer skatten obönhörligen att sänkas i Sverige så småningom, vilket i sin tur kommer att leda till ökad försäljning och ökade alkoholskador. Men Systembolaget säljer i dag 20 procent mer än vad man gjorde när vi kom med i EU så det har man i alla fall inte blivit lidande på.

Tvärtom, bolaget har bättre ekonomi än någonsin.

En annan socialpolitisk fråga som sedan länge starkt engagerar riksdagsman Gabriel Romanus är tandvårdsförsäkringen. En reformerad sådan fick han regeringens uppdrag att göra en utredning om 1992-1993 medan han fortfarande var vd i Systembolaget.

– Tyvärr genomfördes inte förslaget jag kom med då. Fast det borde gjorts. För återigen är det så, att detta att ha hela tänder är på väg att bli en klassfråga därför att det blivit så fruktansvärt dyrt att laga sina tänder. Den fantastiskt fina tandhälsa som vi byggt upp i Sverige sedan försäkringen infördes för 30-talet år sedan är på väg att raseras och det får bara inte ske.

– Nu behöver vi en riktig tandvårdsförsäkring. En sådan som redan finns på ett par håll i landet, kallas för abonnemangstandvård och bygger på en fast årlig avgift som inte behöver vara mer än ett bortåt fem hundra kronor. Då får man den tandvård man behöver, även om man också får betala för den när man inte behöver den. Vilket ju är vitsen med försäkringar.

Konstaterade Gabriel Roman innan han rusade iväg till flyget och nästa möte med Nordiska Rådet i Köpenhamn.

(TT Spektra)

Monica Frime