Han håller sig fortfarande i form

Namn: Lars Borg

Född: I Sibbhult

Bor: I Osby

Familj: Hustru, två döttrar, fem barnbarn

Yrke: Vaktmästare på Jägersborgs IF

Aktuell: Före detta elitbrottare som fyllde 60 år på nyårsafton

– Skulle inte du kunna skriva något om vår pappa? Han fyller 60 på nyårsafton, sa hon.

Dessförinnan hade Lars Borgs båda döttrar själva gjort ett försök att sammanfatta den före detta Osbybrottarens karriär och leverne. En sammanfattning som de nu med varm hand bollade över. Snart stod det klart att uppgiften var lika svår att reda ut som det var svårt att ta sig ur Borgakrysset på 1960- och 70-talen.

Lars Borg har en fantastisk brottarkarriär bakom sig, en karriär som började för 52 år sedan, två år efter det att familjen Borg flyttat från Sibbhult till Osby.

– Brottningen var stor i Osby på den tiden. Man spelade fotboll på sommaren, på vintern spelade man bandy eller brottades. Mina äldre bröder brottades, och brottningslokalen var något av en samlingslokal, så jag följde med dem dit. I början lekte jag mest, men det var så det började, berättar Lars Borg.

Han stänger av perkolatorn och ställer fram ett fat med wienerbröd på köksbordet i det lilla radhuset. Hans vänstra under-arm bär spår av en bläckindränkt nål i form av initialerna LB "en ungdomssynd", men inte av särskilt många wienerbrödkalas. Lars Borg har hållit sig i form trots att han, efter många år som golvläggare, nyligen genomgick ett par höftoperationer och trots att han gick sin sista match 1981.

– Jag hade hållit uppe i ett år när de ringde från BK Viking i Broby och tjatade och tjatade om att jag skulle gå en match till för att klubben skulle kunna hänga kvar i elitserien. Jag mötte och slog Leif Andersson, som var mycket yngre, men jag spelade ju fotboll så jag var inte helt otränad. Man klappar inte ihop helt på ett år.

Att Lars Borg hade mellan 1300 och 1500 matcher, främst i klasserna fjäder- och flugvikt, flera SM-medaljer, varav ett guld från 1970, en sjätteplats från VM i Edmonton, en sjundeplats i EM, ett NM-silver, en förnominering till München-OS 1972 och så vidare i ryggsäcken spelade möjligtvis också en viss roll.

– Under 69 och 70 gick jag två säsonger utan att förlora mot en enda svensk. Jag blev den förste svenske seniormästaren från Osby som tävlade för en Osbyklubb. Jag är nog fortfarande den ende, och det är ju otroligt dåligt egentligen.

Ett antal klippböcker med gulnade tidningsartiklar och rubriker som "Sovjetberöm till Lars Borg", "Osbys bäste PR-man", "Lars Borg hårdtränar till SM" och "Svensk mästare hjälper nybörjare" vittnar om den långa karriären. För att inte tala om det sprängfyllda prisskåpet "och ändå har jag fått sortera bort en jädra bunke".

Men det blev inga fler comebacker.

– Om jag ska hålla på med något ska jag göra det riktigt, eller så får det vara. Många blev förvånade när det bara pang tog slut. Först trodde familjen inte på mig.

Nåja, slut och slut. Lars Borg har inte precis släppt idrotten. Dels är stora delar av den ovan nämnda familjen sportfantaster "de är tossiga de med – när vi träffas i den här familjen blir det mest idrott, och mina döttrar bor i Osby så jag träffar dem nästan dagligen". Dels har han fortsatt att träna andra utövare, något han började med under sina aktiva år då både fotboll och brottning stod på agendan, på senare tid bara fotboll. Osby Atlet- och Brottarklubb, Lönsboda, BK Viking, IFK Osby, Hallaryds IF, Jägersborgs IF, Visseltofta IF med flera klubbar har haft en framgångsrik tränare vid namn Lars Borg. Varför han har varit just framgångsrik har han svårt att svara på.

– Det vet jag inte, visst har jag gått några kurser men... Jag har nog lätt för att ta folk, och jag har väl hunnit få en del rutin. Jag har haft med ungdomar att göra hela mitt liv.

Men nu då? Är det kanske dags att börja golfa?

– Nja, det är säkert jättetrevligt, men det tar ju mycket tid. När jag gifte mig 1967 lovade jag att varva ner, det blev tvärt om och det gick bara bättre och bättre.

Nu är det kanske dags att jag infriar det där löftet, och det går nog inte om jag börjar spela golf.

Jag har tävlingsinstinkten i mig. Man vill ju vinna.

Magnus Grunnon