Hon har antiken i sin hand
Efter nio års intensiv forskning doktorerade Emma Ljung i klassisk arkeologi vid prestigefyllda Princeton University tidigt i somras. Sedan har hon grävt fram ett litet vakttorn från slutet av första århundradet före Kristus i Caladinho i Portugal, ett område som togs över av romarna.
Nu har hon landat en vecka på mammas gata, i Åhus där hon växte upp. Här firar hon sin 35-årsdag innan hon tar flyget hem till New Jersey och maken Bob.
Så ser Emma Ljungs liv ut, en blandning av Europa och USA, av dåtid, nutid och framtid. Hon är nästan lika fascinerad av science fiction som antiken. Det är inte underligt, förklarar hon, eftersom många framtidsscenarier bygger på verkliga historiska imperier.
Men antiken och arkeologin är ändå det som fascinerar henne mest. När hon berättar om hur en marmorflisa flög förbi under utgrävningen av Aitolien och arkeologerna tog fram sina penslar i stället för att inte skada den eventuella skatt som fanns i marken ser man nästan den andäktiga känslan i hennes ögon.
– Helt plötsligt har man något i handen som ingen har sett på 2 500 år.
Den här gången var det ingen skärva de fick fram utan ett välbevarat huvud i marmor av en gudinna. Hon hade till och med näsan kvar, och det är väldigt ovanligt, förklarar Emma Ljung.
Nu finns gudinnan med i hennes avhandling om folken i stadsstaterna i Aitolien som år 189 före Kristus förlorade ett stort krig mot romarna och skulle betala en stor krigsskuld till dem. Folket i de små stadsstaterna, som i stort sett omfattade en stad vardera, klarade att betala skulden, men hade inte råd att betala skatt, staten blev skuldsatt och de fick gå tillbaka till utbyteshandel.
Medan Emma Ljung forskade och skrev sin avhandling hamnade grekiska folket i en djup ekonomisk kris igen. Vissa har till och med börjat tala om utbyte av varor och tjänster igen.
– Ju mer jag har forskat kring det här desto mer inser jag att historien upprepar sig. De visste inte hur deras ekonomi fungerade och jag tror att det är likadant i dag.
Kanske lagrades något litet intresse redan på familjens semesterresor till Cypern när hon var liten, men på Söderportgymnasiet kände hon verkligen att antiken var hennes epok. Hon tackar sina lärare i latin och grekiska, Gunnel Carlsson och Kenneth Nyström, för det.
– De öppnade dörrarna och visade att det här kan du faktiskt göra.
Hon fortsatte studera i Lund, läste så mycket latin och grekiska att hon hade kunnat bli gymnasielärare i båda språken, men hon visste att det inte var det hon ville. Hon drömde om att doktorera som klassisk arkeolog och tillbringade många somrar på utgrävningar i Grekland.
Att få en doktorandtjänst i Sverige var däremot nästan omöjligt. Därför sökte sig Emma Ljung till USA och blev antagen vid Princeton 2003 där hon fått hela sin forskarutbildning betald.
– Princeton tog bara in två doktorander på mitt område det året. Då ger man en rättvis bild av vad framtiden kan ge. Jag tänkte ”klarar jag mig igenom Princeton klarar jag vad som helst”.
Nu har hon nått målet. Det närmaste året kommer hon att fortsätta undervisa studenter vid Rider University, där hon trivs just för att det är ett universitet där fattiga studenter går. Många kommer från svåra hemförhållanden och tvingas ha tre till fem jobb för att ha råd att studera.
– Det känns mer meningsfullt att undervisa dem. De har fått jobba stenhårt för att läsa på universitetet och ställer verkligen krav på utbildningen. Det är väldigt inspirerande.
Nästa sommar gräver hon i Portugal igen, men den gången i en romersk familjs hus. Hennes ögon glimmar till när hon tänker på vilka fynd som kan göras där.
