Hon tar hand om generationer i Näsum

Namn: Ann-Kristin Ragnarsson

Född: Broby

Bor: Nosaby

Ålder: 59 nästa gång

Familj: Maken Anders samt barnen Pål och Anna, nu bosatta i Stockholm

Fritidsintressen: Naturen och släktforskning

Yrke: Distriktssköterska i Näsum

Efter att arbetat som distriktssköterska i Näsum under 22 år anses Ann-Kristin Ragnarsson av många vara mer eller mindre en institution. Alla känner Ann-Kristin men det bästa är att Ann-Kristin också känner alla.

– Jag kan oftast se en patients ansikte framför mig när jag hör rösten i telefon, säger Ann-Kristin.

Den personliga kännedomen som Ann-Kristin har är enligt henne själv en stor tillgång men även en trygghet både för henne och för patienten.

– Jag har mycket gratis genom att jag känner mina patienter personligen. Genom att jag känner mångas släkthistoria så kan jag se symtom tidigt.

Dessa 22 år i Näsum har gett henne möjligheten att följa en hel befolknings olika skeden i livet. Hon berättar att det finns släkter i Näsum där hon känner hela fyra – fem generationer.

– När det på barnavårdscentralen kommer in en nyfödd liten Näsumsbo kan jag se drag och likheter generationer tillbaka, förklarar Ann-Kristin.

Att det blev just distriktssköterskemottagningen i Näsum var ingen slump.

Året innan Ann-Kristin började på distriktssköterskeutbildningen i Lund arbetade hon som avbytare.

Då fick hon möjligheten att prova på arbetet på olika mottagningar bland annat Näsum, Bromölla, Fjälkinge och Österslöv. Men det var Näsum hon fick tycke för.

– Människorna här var så jordnära. Ja, så naturliga. Och omgivningen, det är så grannt här, säger hon med ett leende.

För några år sedan var stämningen på Ann-Kristins arbetsplats mycket orolig.

Hot om stängning av distriktssköterskemottagningen i Näsum orsakade oro inte bara hos personalen utan även hos många patienter. Mycket av Ann-Kristins tid gick då ut på att lugna patienter.

Även om hon inte alltid var säker på hur morgondagen såg ut kände Ann-Kristin ett kall att ta hand om sina patienter i Näsum.

I dag är situationen helt annorlunda.

– Sedan Hälsoringen tog över i Bromölla kommun har det blivit stabilitet i organisationen och vi är fullbemannade, förklarar Ann-Kristin.

Ett stort lyft för Näsums framtid är barnspecialisten Reino Johansson som har möjligheten att följa barnen från barnavårdscentralen ända upp till högstadiet eftersom han också är byns skolläkare.

Hälsoringen satsar på Näsum och Ann-Kristin har nu fått möjligheten att utöka sin verksamhet.

– Vi har utökat telefontiden till BVC med en eftermiddagstid i veckan, torsdagar klockan 13-13.30.

En trygghet för patienterna är också det att mottagningen bara är bemannad med två personer. Det är alltid samma personal som tar emot.

Till sin hjälp har Ann-Kristin en duktig och erfaren undersköterska, Kerstin Gillberg.

– Vi samarbetar bra och utnyttjar varandras kompetens på ett sätt som stärker oss, berättar Ann-Kristin.

För att orka med att ge av sig själv söker Ann-Kristin sig till naturen. Beroende på årstiden finns en mängd aktiviteter som roar henne. Våren och sommaren fylls av odling, både hemma i Nosaby och vid torpet i Småland.

– Jag vandrar i fjällen också. Ja, efter förmåga så klart, skrattar hon.

Hösten fylls av bär och svampplockning samt att Ann-Kristin får lov att agera hund i älgjaktsslaget i Småland.

Men det stora intresset, släktforskning, har hon privilegiet att dela med sin man.

– Anders söker fram uppgifter om våra släktingar och sedan söker vi upp de olika platserna där de levt. Vi har sammanställt några häften med fotografier och kartor. Anders är den som är den duktige.

En inspiratör i Ann-Kristin Ragnarssons egen släkt var och är hennes mormor Helena Lexander. Helena gifte sig 20 år gammal med en änkling med fem barn. Tillsammans fick de sedan 13 barn.

– Mormor är en människa som jag beundrar väldigt mycket, säger Ann-Kristin. Så länge mormor levde träffades vi alla släktingar hos henne i Osby. Efter hennes bortgång har vi ordnat två stora släktträffar. Vi var så många, bortåt 200 personer, att vi fick samlas första gången i Glimåkra Folkets park och andra gången i Grottebacken i Osby.

Det var något stort att se den stora skaran av församlade och tänka på att två människor var förfäder till många av dem.

Ann-Kristins genuina intresse för människor lyser igenom under hela tiden när vi pratar. Det är inte bara en yrkesroll hon tar på sig när hon åker till jobbet. Hon har verkligen personligt intresse och vill hjälpa på den nivå där hon kan ge hjälp. Som hon själv formulerar det:

– Med små enkla omvårdande råd kan man klara mycket. Ibland räcker det kanske bara att få prata om sin oro och att ha någon som lyssnar.

AnnCharloth Stjärnstrand