"Jag är i den bästa av åldrar"

Namn: Tommy Ekman.

Född i: Lycksele.

Bor i: Kristianstad.

Fyller: 50 år den 12 september.

Yrke: Administrativ skolledare.

Intressen: Familjen, tre söner och två hundar. Musik, kultur, natur, vänner, matlagning och resor.

Aktuell: Konsert i Odalkyrkan klockan 18 den 9 september.

Han kom till Kristianstad för att arbeta som chef för Musikskolan, i dag arbetar han på barn- och utbildningsförvaltnigen som administrativ skolledare men musiken är hans största intresse. Han är utbildad konsertsångare, klassiskt skolad, har gått i Master Class för Birgit Nilsson och har framträtt över hela landet, i kyrkor och konsertsalar samt i radio och tv.

– Det dundrar mycket när jag sjunger, säger barytonsångaren Tommy Ekman.

Han lyssnar på all sorts musik, popmusik, jazz och klassisk musik. Det enda han inte kan lyssna på är riktigt hård hårdrock.

– Det blir för mycket med alla gitarrer som överröstar varandra, säger han.

– När jag städar lyssnar jag på schlager eller svensktoppsmusik, det fungerar så bra att damma då! Det är ett tempo i den slags musiken som gör att man jobbar på bra.

Men när han lyssnar på musik, när koncentrationen ställs mot musiken, är det klassisk musik som gäller. Symfonier eller operastycken.

Favoritsångare?

– Då måste jag nog säga Ingvar Vixell, en av världens mest skickliga barytonsångare.

Pavarotti, Domingo eller Carreras?

– Plácido Domingo är favoriten, han har en känsla i sin röst som är unik. Hans röst är inte så ren utan har temperament och känsla.

Ulf Lundell då, kan han sjunga?

– Javisst! Alla kan sjunga, vi sjunger bara på olika sätt och med olika tonarter. En del har lite svårt att hitta rätt tonart men alla kan lära sig sjunga, menar Tommy Ekman.

– Någon kan sjunga i kör, någon sjunger med i psalmen på barnens dop, någon sjunger med i nubbevisan på kräftskivan. Alla behöver inte stå framför en publik och sjunga.

Om du får välja, vad sjunger du helst?

– Då måste jag nog säga läsarsånger. Det finns en enkelhet och en uppriktighet i dem som tilltalar mig. Det är okonstlat, ja naturligt.

Sedan ungdomsåren har Tommy Ekman varit medlem i Svenska Missionskyrkan, han beskriver sig själv som en människa med ett socialt intresse och stort samhällsintresse. Han arbetar för Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare, RFS, och har bland annat uppdrag som god man.

– Jag kan inte göra allt för alla men lite för någon, resonerar han. Ungdomar på glid eller ensamma äldre människor, det är många som behöver hjälp i någon tidpunkt i sitt liv och som aktiv inom RFS kan jag göra det. Det är kärlek att ge men också kärlek att kunna ta emot.

Tommy Ekmans har haft förtroendeuppdrag för Folkpartiet i Bromölla kommun med i dag är han inte politiskt aktiv längre.

Han menar att de politiska uppdragen har lärt honom mycket men att man kan påverka samhället och människors situation på andra sätt, till exempel genom frivilligarbetet.

50 år, mitt i livet, vad har du för tankar om det?

– Jag är i den bästa av åldrar. Jag har erfarenhet, lärt av livet och kan dra nytta av det i framtiden. Jag är glad för stunden och kan vila i nuet. Livet är en regnbåge med alla nyanser och för mig är sången det innersta.

Sång och musik har som sagt stor del i Tommy Ekmans liv och det är också så han tänker fira 50-årsdagen, med konsert i Odalkyrkan tillsammans med konsertpianisten Olof Höjer, som han för övrigt firar ett 25 år långt samarbete med.

– Musik ger glädje och jag behöver inte fler skålar och vaser, det har jag så det räcker, säger Tommy Ekman. Konserten är öppen för alla som vill komma och för dem som anmält sig blir det buffé efteråt.

– Det blir ett blandat program, glädje och svårigheter och olika känslolägen. Precis som i verkliga livet. Behållningen kommer att gå till Stadsmissionen och riktade insatser för människor som har det svårt.

Fotnot: Läsarsånger kallas de psalmer som ofta förekommer i frikyrkliga kretsar.

Helena Heliosson