Till minne

Att förlora ett barn är det absolut värsta som kan hända.

Du underbara blomma som inte fick blomma ut, så full av energi, fantasi, så positiv, glad och omtänksam.

Vi som skulle göra så mycket. Du såg fram emot resan till Sälen. Sommaren vid havet som du älskade.

Du hade koll på det mesta som hände i världen och följde nyheter i tv och tidningar.

Du ville göra så mycket, var ofta steget före och det har vi kanske fått svar på nu.

Din tid hos oss blev så kort, alldeles för kort.

Du hade de flesta julklapparna klara med fantastiska rim.

Dina syskon har öppnat dem nu och blev jätteglada för sina julklappar.

Men dina julklappar Louise, är fortfarande oöppnade. Det känns som om du en dag ska stå här och säga: "Här är jag", att det bara varit en ond dröm.

Lukas säger: "hon kommer ner när vingen har gått sönder för att laga den." Tänk om det vore så enkelt.

Att du är en ängel är vi säkra på, den godaste och den vackraste av dem alla.

Sorgen, smärtan, saknaden går inte att beskriva i ord.

Den måste upplevas.

Vi vet att vi inte är ensamma om det vi upplever men samtidigt är det så ensamt.

Vi är övertygade om att du har det bra och att du har träffat de dina och de andra barnen som varit för goda för denna världen.

Vi kommer att mötas igen, då har vi hur mycket som helst att prata om.

Vi älskar dig och saknar dig, lilla gumman och du finns alltid med oss, i våra hjärtan.

Mamma, Pappa, Ludvig, Linnéa och Lukas Gunnarsson