Får genitiv se ut hur som helst?

Alltid finns det något att reta sig på. I dag tänker jag bland annat ondgöra mig över reklammakares sätt att skapa egna språkliga uppfinningar – utan minsta hänsyn till vedertaget språkbruk.

Ingen har väl undgått Ekohallens byte av namn till EKO:- ? Kort, slagkraftigt och anslående. Det där tecknet :- bidrar till att ge intryck av billiga priser. Nu är det ju så att tecknet :- i svenska språket endast förekommer när man anger belopp och då örestal eller krontal saknas, till exempel 20:- för tjugo kronor eller -:50 för femtio öre. Att haka på detta uttryck för belopp på ett affärsnamn är ändå ganska fiffigt, det är dekorativt och det säljer säkert.

Då är det värre med den språkliga nydaning som en annan affärskedja gjort sig skyldig till. Jag tänker på WiLLY:s. Detta genitivkolon kan inte försvaras. Men man kan ju hitta massor av organisationer och företag, som i sin genitivform sätter ut kolon, säger den uppmärksamme. Närmaste jämförelse här är väl ICA, till exempel ICA:s produkter. Skillnaden är dock att man förfar så vid ett så kallat initialord, en förkortning av begynnelsebokstäverna på en ordräcka. ICA står för Inköpscentralernas AB. Andra exempel på initialord, där kolon används vid genitiv är TV:s dokusåpor, EG:s ministrar och USA:s anfallskrig. Om initialförkortningar skrivs med stor bokstav kan man också välja att i stället för kolon foga ett litet -s direkt efter ordet i ägandeformen, TVs programtablå. Men WiLLY är vad jag vet inte ett initialord och skrivs dessutom inte enbart med versaler. Tyvärr, Willy, det är WiLLYS och inget annat som gäller.

Så över till nästa horrör på genitivens område – bruket att i firmanamn på engelskt manér sätta ut genitivapostrof före -s, som i Mohlin's motor. Listan kan göras längre: Maj's Mode, Charlie's Bygg&Plåt, Bo's Persiennservice. Svenska Akademiens språklära, som alldeles nyligen kommit ut, slår fast att detta bruk "hör inte hemma i svenskan".

Förr användes gärna apostrofgenitiven efter namn som slutade på -s, -x och -z för tydlighetens skull. Man skrev Degas' dansöser eller Marx' kommunistiska manifest. Nu tar man inte så hårt på den saken, fast nog ser det litet lustigt ut med vändningar som hans pjäs recensioner eller vårt badhus fuskbygge. Det bör heta Sandels' staty med apostrof för att man inte skall tro att personen hette Sandel. Om man i en födelseannons i dag ser glädjebudskapet att Andreas lillebror har kommit, ja, då vet man inte säkert om familjen nu har två pojkar eller en. Den tvetydigheten undviks genom apostrofen, Andreas' lillebror. Men om man heter Alice, som ju slutar på ett stumt -e, så skall man bara lägga till ett -s utan apostrof, Alices knähund.

På tal om födelseannonser hittar man i dem andra sätt att förenkla genitivformer. Man tycker att det räcker med att ange ägarform till det senare ordet i en fast kombination. Moa och Kalles kusin Sonja har anlänt. Har både Moa och Sonja kommit till jorden? I just det här fallet råkar jag veta att Moa och Kalle är ett syskonpar och de kan kanske betraktas som en enhet och därför endast behöva ett -s på sista ledet. Helena och Axels bröllop kan godtas om "de båda utgör en etablerad enhet och substantivet beskriver något som är gemensamt för dem" enligt Svenska språknämnden. Hade de gift sig med andra kontrahenter hade saken kommit i ett annat läge. Namnföljden bör också vara fast, det vill säga att namnen alltid skrivs i en viss ordning. Kungen och Silvia måste väl betraktas som en fast förbindelse men påståendet kungen och Silvias födelsedagar firas vid olika årstider blir ändå problematiskt, eftersom det så tydligt är fråga om två individuella dagar. Här måste -s sättas ut på båda leden.

Till sist kan jag inte avhålla mig från att citera Horace Engdahl, Svenska Akademiens ständige sekreterare. Han inleder företalet till Tor Hultmans nyutkomna Svenska Akademiens språklära med följande utsvävande rader: "Liksom humlan flyger utan att ha en aning om de aerodynamiska principerna för denna sin prestation, är det fullt möjligt att tala svenska utan att bekymra sig om svensk språklära." Men hur är det med skrivandet?