Kristianstadsborna sämst på att ta hand om sina katter

ººKristianstadsborna har fått många påhopp att vara ytliga, snobbiga etc. Men frågan är om det är ytligheten som gör att så många Kristianstadsbor är så hjärtlösa att de dumpar sina vuxna katter och kattungar både här och där.

Vad är det som gör att människor har så svårt att ta ansvar för ett djur som man faktiskt tagit på sig ansvaret för när man införskaffade det.

För drygt en vecka sedan stannade en bil vid nosaby kyrka och slängde ut två kattungar. Den ena svart med vita tassar och den andra spräcklig. Ca 12 veckor gamla. Hur kan man göra så? En kastration av ungarnas mamma är en engångskostnad. Detsamma gäller utespringande hanar.

Igår hittades två små kattungar vid en återvinningsstation i Viby. Så små att de inte äter själva. Vem är du som har hjärta att lägga ut dem i en kartong på en återvinningsstation?

Jag ber allmänheten att vara uppmärksamma på sådana här människor. Kristianstad är den stad näst Malmö i hela Skåne och Blekingeregionen där det är störst problem med katter som inte är värda ett dugg för sina ägare.

Inget att vara stolta över.

Varje dag får vi samtal om upphittade katter och från djurägare som bums vill bli av med sina katter.

Vad är det som gör människorna i Kristianstad mer benägna att tröttna på sina älsklingar och inte ta ansvar för dem, mer än på andra orter i denna region?

Tack och lov så finns det fortfarande människor här som reagerar. Som tar hand om dessa utslängda och som kontaktar oss som arbetar ideelt i djurorganisationer.

Men även ni som fått en hemlös katt på halsen måste förstå att kattorganisationerna med ideelt arbetande människor också bara har 24 timmar per dygn och inte alltid kan hjälpa.

Vi har ofta kö på katter som vill in och vi är för få för att ens ha en chans att hjälpa alla. Vissa människor har full förståelse för detta och annonserar och kämpar själva för att katten/katterna de hittat som andra dumpat ska kunna få ett värdigt liv hos någon annan.

Andra tycker att det är rent illa när vi förklarar överbelastningen eller när vi ber upphittaren att själv också annonsera efter ägare och efter nya hem.

Det behövs fler som vill hjälpa till att rädda utslängda djur, det behövs fler stödhem som akut kan ta emot och det behövs framför allt fler ansvarstagande djurägare.

Skaffa inte katt om du inte tänkt kastrera den, försäkra den och märka den samt framför allt ge den ett livslångt hem.

Det finns få ursäkter till att göra av med en familjemedlem och det är vid sjukdom, allergi, flytt utomlands etcetera. Vid flytt inom Sveriges gränser så är ofta katten väldigt omställningsbar.

Många gör av med katter på grund av flytt till lägenhet och bestämmer sig för att katten inte får följa med innan de ens har provat.

Många av de katter vi får in, är katter som varit ute. Det är ett mycket fåtal katter som inte accpeterar att enbart vara inne då våra katter får vara inne tills nytt hem hittats.

Det finns mycket man kan göra för en innekatt. Lekställningar, leksaker och att själv aktivera katten när man är hemma. Dock ställer jag kattungesäljarna till svars för det stora antalet katter som dumpas.

Många tror på myten att ens honkatt måste få ungar innan kastration, andra tycker deras katt är så speciell att hon måste få ungar.

Öppna ögonen, se hur många katter som är hemlösa och far illa. Det är ansvarslöst att skaffa ungar på katten.

Många av dessa så kallade uppfödare till huskatter upptäcker sen att det inte var så lätt att få hem till de små gullungarna. Då prackar de på grannar, släkt och vänner som egentligen inte tänkt skaffa katt. Eller så säljs de på Blocket för 100 kr till vem som helst bara de blir av med problemet. Inte heller ovanligt att de säljs via tidningen för en lyckopeng.

Vad tänker dessa uppfödare på? Tänker ni alls på att dessa kattungar kanske sitter och fryser ihjäl i en buske när vintern kommer för att denna söta kattunge bara slumpades bort första bästa, till en person som inte borde ha haft djur. Ni som inte kastrerar era honor, ni har ett stort ansvar till det stora antalet katter som går en grym död till mötes.

Snälla kattägare. Ta ansvar för era djur. Det är ingen klädtrasa ni köpt på någon av stans butiker.

Till er som fortfarande har empati. Ge inte upp den, för den vidare till era barn för fortsätter denna slit o släng attityd till våra djur så finns ingen empati kvar om några år.