Ta tag i pensionerna

Kommuninvånare: Bered dig på försämringar i din kommuns service och på höjningar av kommunalskatten. Din kommun står inför stora pensionsutbetalningar och det är mycket ovisst om dina ansvariga politiker kommer att kunna klara av sitt åtagande.

Pensionsutbetalningarna i alla Sveriges kommuner kommer att öka kraftigt när de många kommunanställda födda på 40-talet nu går i pension. Under en femtonårsperiod kommer en puckel av utbetalningar att uppstå som kulminerar någon gång år 2017, 2018. Samtidigt kommer kommunerna att pressas av kostnader för nyrekryteringar och för stigande efterfrågan på äldreomsorg och sjukvård.

Endast en av femkommuner har dock avsatt pengar till att betala av denna pensionsskuld, och bara 14 procent av dessa anser att de sätter av tillräcklig med pengar till pensionsskulden. Många räknar med att behöva göra nedskärningar i kommunal omsorg elleratt få höja kommunalskatten för att klara uppgiften. Allt enligt en undersökning Danske Capital genomförde under våren med ekonomichefer i 231 av Sveriges kommuner.

Enligt vårundersökning anser hela 18 procent av ekonomicheferna att politikerna sopar problemen med pensionsskulden under mattan. Det som ställer till det hela är att kommunerna fram till år 1997 inte hade några särskilda krav på sig att lägga undan eller ens redovisa pensionsskulden i sina balansräkningar. Denna oredovisade pensionsskuld, den så kallade "ansvarsförbindelsen", är betydligt större än pensionsskulden från och med 1998 och framåt, och uppgår idag till totalt närmare 200 miljarder kronor.

Intresset för att följa upp pensionsplaceringarna tycks dessutom svalt. I de kommuner som faktiskt sätter av medel till ansvarsförbindelsen, efterfrågar bara drygt hälften av kommunledningarna rapporter om förvaltningsresultatet varje månad.

30 procent får rapporter en gång om året och i resterande fall finns ingen formaliserad rapportering. Närmare 30 procent av ekonomicheferna anser att politikerna inte följer upp förvaltningen av pensionspengarna i tillräckligt hög grad.

Självklart kan detju vara frestande för vilken politiker som helst att blunda för en skuld som har sin upprinnelse före sittande mandatperiod och som inte ska betalas ut förrän långt in i framtiden. Lättare är då att tillmötesgå krav på en ny galleria eller en ishall. Att vara gnetig och spara för framtiden ger inte cred för stunden - och dessutom sitter ändå troligen någon annan vid rodret när det är dags för utbetalningarna. Frågan är dock alldeles för viktig för att sopas under mattan eller skötas med vänsterhanden.

Ingen vill att våra barn och deras barn ska behöva betala för det vår generation beslutade och gjorde. Men det är så det blir om vi inte agerar. Det varje kommuninvånare med självbevarelsedrift snarast bör göra är:

ºTa reda på fakta. Hur ser det ut i din kommun? Kräv att din kommun redovisar en plan för hur den ska klara sitt pensionsåtagande och vad de styrande eventuellt räknar med att minska ned på i form av service etcetera.

ºStäll krav på en professionell förvaltning. Många kommuner har helt enkelt varken den kompetens eller de resurser som krävs för att kapitalet ska förvaltas på optimalast möjliga sätt.