Vi kan rädda Östersjön

ººNär solen står som högst söker många av oss som bor i östra delen av Skåne svalka vid Östersjöns stränder.

Men när sommaren är som varmast slår också algerna till i Östersjön. Att Östersjön grumlas av alger är ingen nyhet för i år. Så har det sett ut de senaste åren, men situationen blir allt mer akut för varje år som går.

Algblomningen är det tydligaste tecknet på att Östersjön mår dåligt, men det finns fler tecken. Minskade fiskebestånd och risk för oljeutsläpp är andra faror. Av världens tio största döda bottnar ligger enligt Världsnaturfonden sju i Östersjön.

Det begränsade tillflödet, litenheten och det bräckta vattnet gör Östersjön ekologiskt unik och samtidigt därmed extra känslig för miljöpåverkan. Flera av de arter som finns i Östersjön är faktiskt genetiskt skilda från artfränder i andra hav. Sammantaget gör detta att katastrofer, oavsett om de kommer långsamt eller hastigt, blir svårare att reparera.

Ett sätt att skydda Östersjöns unika miljöer är att inrätta skyddade marina områden i haven. Det är områden som har ett särskilt starkt lagligt skydd. Man kan likna dem vid naturskyddsområden på land. Sådana områden skulle i Östersjön kunna bidra till att bevara den biologiska mångfalden.

Regeringen har nu gett Länsstyrelserna i kustlänen i uppdrag att dels kartlägga de mest skyddsvärda marina områdena, dels inrätta nya marina naturreservat.

Nu under sommaren har jag skrivit en riksdagsfråga till miljöministern om behovet av fler marina skyddsområden i Östersjön. Svaret blev att han kommer att fortsätta "arbeta för ett starkt skydd av våra värdefulla marina områden". Jag välkomnar det beskedet!

Orsaken till den ökande algblomningen är framför allt övergödningen. Trots allt som gjorts i Sverige har vi fortfarande för hög tillförsel av näringsämnen från avloppsvatten, läckage från jordbruksmark, industrier och trafik. Sverige måste fortsätta reformerna på detta område.

Men det räcker inte att Sverige blir ännu bättre, samtliga länder som ligger runt Östersjön måste förmås ta krafttag mot övergödning. Situationen i Östersjön är en tydlig illustration på hur viktigt samarbete mellan länderna i Europa är.

EU måste få kraft att mer effektivt bekämpa miljöförstöring. En gemensam strategi behövs som omfattar alla länderna runt Östersjön och EU bör ta ett särskilt ansvar för detta. De i Sverige som vill se mindre av EU och som kräver ett minskat svenskt engagemang i EU begår ett stort misstag. Ska vi lösa internationella miljöproblem krävs ett ökat internationellt samarbete. Utan EU eller med ett svagare EU, har vi väsentligt sämre chanser att rädda Östersjön.

Flera forskare är i dag överens om att de kraftigt minskade torskbestånden är en av de främsta orsakerna till den kraftiga algblommingen. Torsken spelar nämligen en mycket viktig roll för att hålla ekosystemet i havet i balans. Också för att förbättra torskebestånden krävs gemensamma EU-åtgärder. Det fungerar inte att Sverige inför egna strängare krav. Havet är en gemensam resurs för befolkningen i många olika länder och den måste därför förvaltas gemensamt, förmodligen kan EU spela en avgörande roll också där genom en offensiv gemensam fiskepolitik.

Jag är trots allt optimistisk. Vi kan rädda Östersjön, men det kommer att ta tid, det tar årtionden innan vi ser resultatet av det vi gör i dag.