Drönare ger bättre bild av Hässleholm

Drönaren är ett nytt hjälpmedel för avdelningen Mät & GIS (geografiska informationssystem) på kommunens miljö- och stadsbyggnadsförvaltning.

Två av deras mätingenjörer är utbildade drönarpiloter och låter den lilla helikoptern flyga med en kamera och ta bilder över områden som ska kartläggas.

– Drönaren sparar tid för verksamheterna och gör att vi kan mäta mycket större områden. Den ger också större säkerhet i arbetet. Mätingenjörerna slipper till exempel gå på trafikerade vägar och genom svårtillgängliga områden såsom inom tunga industrier, säger Linda Granqvist, avdelningschef för Mät & GIS.

Genom att låta kameran på den lilla helikoptern ta massor med flygbilder med 80 procents överlappning kan ett dataprogram matcha bildpunkterna/pixlarna och bygga upp en 3D-modell.

I modellen kan man sedan placera digitala illustrationer av planerade nybyggen vilket är till hjälp i arbetet med detaljplaner för att kunna se hur det kommer att se ut i stora drag.

– Till exempel har vi haft nytta av 3D-modeller för att åskådliggöra det nya SiS-hemmet och det högre huset på Lille Mats för politikerna och grannar, säger Linda Granqvist.

Hon förklarar att drönarbilderna också är till hjälp i bygglovsärenden för att se vilka byggnader som finns i ett område. Plus att kommunen även har ett geografiskt arkiv som drönaren med sina flygbilder underlättar att hålla ajour.

Förut har kommunen bara kunnat ta hjälp av flygbilder om de har haft turen att det redan funnits sådana, då det är för dyrt att skicka ut flygplan på uppdrag. Med kameror på drönare får de dessutom högre detaljeringsgrad än flygbilder från flygplan.

Drönaren ses som ett komplement till mätmetoden med totalstationer.

– Drönaren ger snabbhet, men den traditionella mätmetoden ger större exakthet och därför använder vi den vid till exempel ärenden som gäller fastighetsgränser och fastighetsbildning, säger Henrik Kivivouri, mätingenjör och drönarpilot.

Rutten för drönaren bestäms på kontoret, den programmeras och skickas trådlöst till drönarens gps.

– Vi ritar upp området vi ska flyga i, med Google maps i bakgrunden. Vi ställer också in hastighet och vilken upplösning vi vill ha på varje pixel. Sedan ritar programvaran in vilket stråk som krävs för att få önskat överlapp av bilderna, säger Henrik Kivivouri.

För att hamna rätt i verkligheten och passa in bilderna kan de behöva markera markstöd i form av kryss i asfalten.

– Drönare och 3D hör till den allmänna utvecklingen. De här bilderna vi får fram är lättare för ungdomar att förstå. De är uppvuxna med 3D, säger Ali Hassoun, mätingenjör och den andre av kommunens två drönarpiloter.