Eldsjälarnas eldsjäl är trött på uppmärksamheten

Ett strilande kylslaget regn har nyss upphört. Frostnätterna gör att gräsets tillväxt är minimal.

Luften andas helt enkelt allsvensk premiär. Om det inte vore för coronaviruset, vill säga.

– Planen är sandad och stabil. Straffområdet är inte längre vattensjukt. Man hade kunnat spela. Det är väldigt tråkigt, säger Karl-Åke ”Kalle” Olsson, Vittsjö GIK.

Kalle Olsson har konsulterat text-tv och konstaterat att såväl bortamatchen mot Göteborg, som hemmamatchen mot Uppsala är bortom räddning. Abstinensen är svår. I lördags fick han i alla fall nys om att damlaget skulle spela träningsmatch mot IFK Hässleholms P15. Han ringde klubbens ordförande, fick det bekräftat och åkte in till stan.

– Vad fotbollen betyder för mig? Det är det roligaste jag vet. Det har jag ägnat mig åt i hela livet. Jag njuter till och med av att se en träning.

Kalle Olsson är så omskriven genom åren att han knappt vill bli intervjuad, trots att han är nominerad till ”vardagshjälte” - för sina insatser i Vittsjö GIK - och kommer att uppmärksammas med en middag på residenset i Malmö.

– Var det därför du ville komma hit? Jag kände inte till nomineringen. Men dra inte på för mycket. Håll det diskret.

Att prata med Kalle Olsson utan att prata fotboll är i det närmaste omöjligt. Han klev in som ledare i den nystartade flicksektionen 1980 och fick snabbt fason på töserna. Han visar upp en av de första årsberättelserna. Den förtäljer att Vittsjö GIK hade tre lag i seriespel det aktuella året, som resulterat i tre seriesegrar samt 28 matcher utan poängförlust.

Härliga tider.

I dag - som 75-åring - hanterar han främst parkeringen i samband med damlagets allsvenska matcher.

– Då kommer 700-800 personer och det är en jädrans röra. Så jag måste organisera upp det så det funkar.

Hur många ideella timmar har du lagt ner i föreningen?

– Åh... tala inte om det.

Varför blev du en föreningsmänniska?

– Det kan man fråga sig. Det ger viss stimulans. Nu får jag inte ens sälja bingolotter vid affären, ja, knappt gå och handla. Barnen förbjuder mig på grund av corona. Det påstås att jag är i farozonen, men jag vet i fan... Får jag viruset så får jag väl ta mig igenom det. Så resonerar jag.

Kalle Olsson är en son av bygden och gjorde bara en avstickare till Lund under några år i slutet av 1960-talet, för att läsa på Socialhögskolan och hitta sin fru, Ulla.

– Hon var en jävel på pingis. Fint bollsinne.

Var det bollsinnet du föll för?

– Nä, vi trivdes ihop och gifte oss 1970. Sedan flyttade vi till Vittsjö och fick två barn. De är också fotbollstokiga.

Om Ulla var den ena vapendragaren, så var Göran Gunnarsson den andra. Tillsammans styrde de flicklagen till tre segrar i Gothia Cup och de tränade så småningom damlaget.

De använde sig av så kallat ”dubbelbryt”, för att göra motståndarna perplexa. Press och understöd, kallas det idag, understryker Kalle Olsson.

– Vi hade många duktiga individer. Det är konstigt att det kommit fram så många duktiga tjejer i ett så litet samhälle.

Göran Gunnarsson gick bort i cancer 2003.

– Jag tänker mycket på honom. Ibland går jag till kyrkogården och funderar på hur Göran hade gjort i olika situationer.

Att leda inom lagsport handlar just om det. Värdera situationer, både socialt och i själva utövandet.

– Man måste få ihop en grupp, men samtidigt vara rak och tydlig, inte linda in saker.

Kalle och hustrun Ulla kamperade inte bara ihop i livet, utan även i fotbollslivet, eftersom hon var kassör i klubben. Men det fick bara vara till 1991. Cancer.

– Hon var bara 43 år... Det var hemskt, en pärs. Jag fann en liten tillflykt i fotbollen då också och för det hade jag dåligt samvete ibland.

2003 skrev Kristianstadsbladets reporter Cecilia Isberg ett porträtt av Kalle Olsson. Han döptes till ”Mr Vittsjö”, med tanke på att han varit engagerad i klubben nästan 50 år. Det har gått 17 år. Det börjar bli dags att trappa ner.

– Jag försöker att dra mig ur så mycket som möjligt. Det ska inte vara gamla stofiler. Men man kan kanske göra lite nytta i bakgrunden.

Som att styra upp parkeringsfrågan. Och tillsätta domare. Och rensa ogräs.

– Vi är ett gäng pensionärer som hjälper vaktmästarna. Det är en ganska stor anläggning.

Hur många gånger har du kallats eldsjäl?

– Usch! Ha, ha ha! Det har väl hänt...

Kalle Olsson tycker att det varit mycket uppmärksamhet kring hans person på sistone, i samband med damlagets fantastiska resa upp i Sverigetoppen. Expressen, Aftonbladet och Offside har naturligtvis inte missat Mr Vittsjö i sina reportage.

– Så bre nu inte på för mycket. Som jag sa: Var diskret när du skriver. Det är det viktiga.