Annons

Kärngård med korta kretslopp

"Smart och lat" ska man vara på en kärngård. Ta vara på det som finns på plats och hitta fler användningsområden för samma sak. Inget märkvärdigt alls tycker Katrin och Håkan Arvidsson om sitt sätt att leva.
Hässleholm • Publicerad 26 juli 2008
På "Verums lilla" försöker man leva på "liten fot". Att inte ta mer än man kan ge tillbaka.Foto: 
Katrin Arvidsson tillverkar själv betongkrukorna.Foto: 
Katrin och Håkans son Joel, 7 år, med en av de nya kattungarna.Foto: 
Fjärilarna trivs bland olika kryddväxter och vackra blommor. Bilder: Annica JönssonFoto: 
I kökstaket sitter gammalt tidningspapper som vittnar om att denna del av huset är 150 år gammalt.Foto: 

Korta kretslopp och odling för självförsörjning är Håkan och Katrin Arvidssons tankar om sin kärngård "Verums Lilla" i Verums Tågarp utanför Vittsjö. Här bor de med barnen Joel, Jenny och Johan.

De tre äldsta barnen är utflugna.

Annons

– Det är inget konstigt alls egentligen. Ta lite gammalt, blanda in lite nytt och lägg till några teorier så har du kärngårdsfilosofin, säger Håkan Arvidsson.

Han förklarar vad som menas med korta kretslopp och ger som exempel uppvärmningen av det delvis 150 år gamla huset.

Veden kommer från egen skog och arbetet med den från egna armar och ryggar, förutom vedeldningen är det solfångarna på taket som värmer hus och varmvatten.

Ett annat exempel är urinhanteringen. Redan i toastolen separeras urinen som förvaras separat för att sedan spridas på gräsytorna.

Gräset klipps och läggs på odlingarna som gödsel. Odlingarna ger hushållet potatis, grönssaker, saft, sylt, kryddor och en vacker trädgård. Korta, effektiva kretslopp utan en massa spill. – Det blir lätt mycket prat bara. Vi är praktiskt inriktade. Istället för att gå omkring och säga att man ju borde handla närproducerad mat så odlar vi den själva, säger Katrin Arvidsson.

Det ljusa köket har råspontpanel på väggarna och linoljefärgade takbjälkar. I fönstret står en Mårbackapelargon och i en hörna en kökspanna kopplad till ackumulatortanken. Boardedcollien Mimmi ligger på golvet med en av sina pinnar.

Håkan är matte- och NO-lärare i Hässleholm och Katrin jobbar som familjebehandlare i Markaryd. Att de 2002 flyttade från radhuset i Lund beror på deras gemensamma intressen – permakultur, natur, miljö och trädgård – som de ville omsätta i verklighet.

Katrin behövde större ytor för att tillfredsställa sitt stora odlingsbehov och Håkan mer plats för att bre ut sig med sina projektidéer.

De har aldrig ångrat flytten men det har verkligen inte varit lugnt och idylliskt hela tiden.

– En inredd länga brann ner här. Där hade vi våra saker och hela mitt gamla föräldrahem. Det tog ett helt år att röja undan alla rester och sedan fick vi börja bygga ut huset samtidigt som vi renoverade den gamla delen. När vi äntligen kunde sätta oss ner och pusta ut mitt bland allt byggdamm så kom Gudrun, berättar Katrin Arvidsson.

Annons

Stormen Gudrun tog hela skogen och elen var borta under 15 dygn.

Granplanteringen är inget de saknar men det blev mycket jobb att ta vara på allt. Ute på gården ligger nu virke som ska bli uthus och ny husfasad. Att vara utan el var inget större problem. Huset var varmt, vatten kunde de pumpa upp med gårdspumpen, de kunde laga mat och till och med baka. Kärngårdsprincipen bygger delvis på det, att kunna klara sig på egen kraft.

Innan Gudrun hade de får men stängslen revs i stormen och nu har beteshagarna blivit odlingsytor. De planerar att skaffa höns att ha i hönshuset som ska byggas av den stormfällda skogen.

– Ibland får vi höra att "Här går ni och sliter!", när vi gräver i landen eller för att Håkan cyklar istället för att köra bil. Men det är väl inte konstigare än att betala dyrt för gymkort. Det handlar om vad man vill använda sin tid till. Vad man tycker är ett meningsfullt liv, säger Katrin Arvidsson.

Hennes egen definition på meningsfullhet är: Att ha frihet. Att kunna odla sin egen mat och vackra växter, att kunna gå ut i skogen och komma tillbaks med två liter hallon till efterrätten, och att ha ett hus människor kan komma till.

Marie Brandt 0451-830 50 marie.brandt@kristianstadsbladet.se
Så här jobbar Kristianstadsbladet med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons