Annons

Saknas nära 20 miljoner kronor till socialbidrag

Försörjningsstödet har rakat i höjden de senaste åren. Samtidigt har socialförvaltningen haft en buffertfond bestående av tidigare utbetalda statsbidrag. Bufferten är snart eliminerad.
Hässleholm • Publicerad 31 januari 2020
”Det är så mycket pengar att det inte går att hantera på ett enkelt sätt”, säger Robin Gustavsson (KD), ordförande i socialnämnden.
”Det är så mycket pengar att det inte går att hantera på ett enkelt sätt”, säger Robin Gustavsson (KD), ordförande i socialnämnden.Foto: Andreas Örwall Lovén

För 2019 budgeterade socialförvaltningen för ett totalt försörjningsstöd på 42,6 miljoner kronor men landade på drygt 55 miljoner kronor.

Ökningen tros fortsätta eftersom tendensen de senaste åren visar att hushållen är i behov av stöd under längre tid än tidigare.

Annons

Socialförvaltningen har till viss del kunnat luta sig mot ett balanskonto, där man sparat statliga medel och ersättningar som kommunen fick under flyktingkrisen. Denna buffert rymde som mest mellan 27 och 30 miljoner kronor.

För ett halvår sedan återstod 16-17 miljoner kronor. I mitten av februari tros dessa extrapengar vara slut.

– Vi har känt till att det kommer bli väldigt ansträngt framöver när det gäller försörjningsstödet. Tiden har kommit ifatt oss, säger Robin Gustavsson (KD), socialnämndens ordförande.

Prognosen visar att man kommer att sakna drygt 19 miljoner kronor i budget.

Nu ska ett utskott från socialförvaltningen samt ett utskott från AK-avdelningen (Arbete och kompetens, som sorterar under kommunledningskontoret) att se över gemensamma åtgärder för att bromsa kostnadsutvecklingen.

– Vi måste få in fler människor i sysselsättning, säger Robin Gustavsson.

Nästa vecka träffar utskotten kommunstyrelsens arbetsutskott för att ge en lägesbeskrivning.

– Det finns ännu inga förslag till åtgärder. Det är så mycket pengar att det inte går att hantera på ett enkelt sätt, men vi sitter inte med armarna i kors, säger Robin Gustavsson (KD).

Thed Carlsson, verksamhetschef, kommer att presentera en detaljerad kartläggning av orsakerna bakom de ökade kostnaderna för försörjningsstödet.
Thed Carlsson, verksamhetschef, kommer att presentera en detaljerad kartläggning av orsakerna bakom de ökade kostnaderna för försörjningsstödet.Foto: Andreas Örwall Lovén

Thed Carlsson, verksamhetschef på socialförvaltningen, har sett pengarna rinna ut från balanskontot/ bufferten sedan mitten av 2018. Då gick det för första gången ut mer pengar än som kom in via statliga ersättningar.

– Vi har talat om det här för politiken, så det bör inte komma som en överraskning.

Annons

Balanskontot har inte enbart använts till att betala ut ersättningsstöd, utan också till att finansiera drygt 15 tjänster som administrerar, bedömer, kontrollerar och betalar ut stödet.

På så sätt brottas man dels med skenande kostnader för utbetalt försörjningsstöd, dels med personalkostnader som är förknippat med försörjningsstödet.

Thed Carlsson ser samtidigt att kostnadstoppen för nyanlända verkar ha passerat.

– Det skedde i slutet av 2019. Det är i alla fall vad vi hoppas och tror.

Försörjningsstöd som kan kopplas till nyanlända utgör drygt en tredjedel av kostnaderna, cirka 33 procent.

Enligt Thed Carlsson förklarar inte det hela ökningen av försörjningsstödet, som vuxit från knappt 38 miljoner kronor 2016 till fjolårets 55 miljoner kronor.

– Jag tror att det handlar om ökad konkurrens kring enklare jobb och minskade resurser i arbetet mot arbetslösheten. Vi har inte lokala förutsättningar att lösa den frågan.

Thed Carlsson är bekymrad över den låga utbildningsnivån bland deltagarna på SFI (Svenska för invandrare), vilket gör att vägen till självförsörjning kan bli lång.

– Vi har detaljerat kartlagt orsakerna till att man får försörjningsstöd, som ett stöd för framtida åtgärder och för att kunna fatta politiska beslut. Kartläggningen presenteras i mitten av februari.

Andreas LovénSkicka e-post
Så här jobbar Kristianstadsbladet med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons