Till häst med extra blodsockerkoll

Vinden och 28 hovar yr upp damm från ridbanan där sju tjejer rider. Galopp på stor volt med bom kräver fullt fokus och en hel del fysisk ansträngning. En hel del energi. Hur stor vet dessa tjejer bättre än de flesta, de är i Vinslöv denna veckan för att de älskar hästar, såkart, men också för att de har diabetes.

- Vi får hålla koll på att de äter ordentligt och på deras blodsocker. Men de här tjejerna är jätteduktiga. De vet hur de ska sköta det, säger Hanna Holmström som har "världens bästa sommarjobb" som ungdomsledare på Anna Wemlerths ridläger i Vinslöv i sommar.

Under diabetesridlägret har de tolv elever mot normala 16. I år har åtta av dem diabetes. Eleverna kommer från hela landet.

Efter det timslånga ridpasset är det dags för blodsockerkoll. 3,2 är för lågt så Hanna Johansson blir uppmanad att ta ett par druvsockertabletter innan hon sköter om sin häst före lunch.

Mat, kolhydrater, insulin, ansträngning. Hela tiden koll. För några barn är detta det första lägret någonsin, och för några till och med första gången de sover borta utan föräldrar. Tea Hultgren är sjuksköterska och finns med hela veckan för att hjälpa till med medicinering och att kolla blodsockervärdena.

- Eftersom de rör sig mycket här kan det behöva minska sina insulindoser. Nån behöver hjälp med sprutorna, säger Tea Hultgren som i vanliga fall arbetar på barnavdelningen i Kristianstad.

Klockan två varje natt går hon runt och sticker eleverna. Några vaknar, andra inte.

Lovisa Söderberg står inne i stallet och pysslar om egna hästen Lyckoslanten. Hon kommer från Karlskrona, är 13 år och i Vinslöv på läger för fjärde året. Ridit har hon gjort i sju år, diabetes har hon haft i fem.

- Mamma och pappa tycker att det är säkert här och så gör vi massa roliga saker, svarar Lovisa på frågan varför hon kommer tillbaks år efter år. Det bästa med veckan är banhoppningen.

Veckans schema ser ut som för de andra lägren med ridning, bad i Finjasjön med häst, terrängbanhoppning, vildmarks-spa, gymkhana, hästskötsel med mera.

Maten är nästan den samma, men det är mera mat, mer grovt bröd och ingen O"boy. När de rider i väg till Flädergården för att äta våfflor blir det färska jordgubbar till, i stället för sylt.

Anna Wemlerth har alltid haft diabetes nära inpå sig i släkten och i familjen.

- Det ligger mig varmt om hjärtat att ge de här barnen samma möjligheter som andra, och med den kompetens i har här under veckan är det tryggt.

- Många föräldrar är så klart oroliga, men hit vågar de släppa iväg dem, säger Anna Wemlerth.

Tanken var att detta fjärde skulle vara sista året med diabetesläger, men ramaskriet som följde beskedet fick Anna Wemlerth att tänka om. Nästa år är tjejerna välkomna igen.