Sju frågor till Kristian Anttila

… till Kristianstadsaktuella Kristian Anttila.

- Du kan fråga hur man egentligen får till en så fantastisk skiva som jag just fått till. Då svarar jag: Jo, man tecknar ner de gottigaste bitarna ur sitt liv och sin fantasi. Sen parar man ihop det med riktigt medryckande och upplyftande melodier så att folk som egentligen inte vill lyssna tvingas göra det ändå. Slutligen drar man på sig en clowndräkt innan man ska framföra hela kalaset för att markera en viss självdistans till det hela.

Jag har läst en hel del intervjuer med dig och du verkar tämligen galen, är du det?

- Nej, inte alls faktiskt. Jag är väldigt snäll och ganska omtänksam också. När jag var liten så hade jag guldfiskar som jag gav mat varje dag. Mamma har sagt åt mig att även påpeka mina bra sidor. En gång var jag med i tv och sa att jag hade haft samma kläder på mig i åtta dagar och då läxade mamma upp mig och sa att jag inte får några tjejer om jag bekänner sådana saker.

Vilken låt skäms du för att du gillar?

- Någon förutsägbar creddig recensentälskling kan vara jobbig att tycka om ibland. Gillar inte stora elitistiska kramringar. Jag har faktiskt lättast för att digga Backstreet Boys, Tomas Ledin och dylikt…

Vad vet du om Kristianstad?

- Att Kristian Anttila uppträder på Stora Torg den 11 juli. Utöver det just nu inte så mycket. Det brukar vara upp till invånarna vad man får för bestående intryck av en stad. Sist var jag i Ludvika och då tog dom ut mig till en sjö och badade mig där. Sen gick vi till en mc-klubb, sen minns jag inte mer.

Varför har du diskokomp i så många låtar?

- Jag läste en studie som fastslog att diskokomp i genomsnitt gjorde lyssnarna 20 procent gladare än exempelvis det vanliga 4/4 rockkompet som i stället gjorde folk 250 procent aggressivare. Jag gillar att slåss men jag gillar inte när andra gör det. Föredrar glada människor.

Vad inspireras du av?

- Nuförtiden inte så mycket faktiskt. Jag är en simpel snattare som hör något musikstycke eller någon textrad jag gillar, drar in det i min låtfabrik och i andra änden kommer det ut en stor Anttila-musikkorv.

När har du varit närmst att ta någon annans liv?

- När jag var 16 planerade jag faktiskt ett mord på en gubbe som hade förtalat mig så att jag blev av med mitt jobb. Han var kristen så det var extra symboliskt att jag hade anlitat satanister till jobbet. Jag var väldigt lättstött som ung men jag hann lugna ner mig innan det var dags att utföra dådet. Det är jag glad för i dag. För övrigt kan jag ju tycka att mord var lite väl att ta i.