Avståndet ökar till politikerna

Det kan bli hett om öronen för fredliga demonstranter vid EU:s toppmöte i Köpenhamn. Danska polisen har mönstrat cirka 5000 man, 60 procent av landets poliskår. Av dessa ska ettusen bevaka själva mötet bakom taggtråd, resten ska se till att det råder lugn i staden. Men demokratiska organisationer kan lätt bli överflyglade av två som är på krigsstigen. Anarkistisk Federation som ska “skrika vår missnöje rakt i makthavarnas feta ansikten” och som “inte vill ha dialog med politikerna.” Den andra gruppen “Globala rötter” är en utbrytare ur Antifascistisk Aktion (Afa), känd för samma metoder som Mussolinis fascister. Den ska i Köpenhamn klä ut sig i vita overaller och maskerad gå i närkamp med polisen. Efter att med egna ögon ha sett förödelsen i Göteborg för 1,5 år sedan är det märkligt att ta del av efterdebatten. Det är nödvändigt att i detalj utreda polisens eventuella missgrepp, vilket också skett. Därefter har debatten nästan helt handlat om ett antal demonstranter som har fått ligga alltför länge på asfalt i juni månad. Polisen trodde uppenbarligen felaktigt att det fanns beväpnade terrorister bland dem. Samtidigt demolerade ett antal demonstranter, snarare terrorister, allt vad som kom i deras väg. Andra försökte ta sig in på mötet i avsikt att stoppa det. De våldsamma demonstranterna har sett till att politikerna tvingas barrikadera sig bakom ännu mer betong och taggtråd. Dessutom kommer allt fler möten att läggas i Bryssel istället för ute i medlemsländerna. Det innebär att de cirka 20000 demonstranter som väntas till Köpenhamn inte kommer i närheten av någon politiker. Vid finansministrarnas möte i Malmö i april 2001 och regeringschefernas i Göteborg två månader senare gjordes försök från regeringens sida att inleda seriösa diskussioner med demonstranter och allmänheten. Men detta fick stoppas efter hot. De som debatterar EU-möten i tidningar, radio och tv intresserar sig djupt och omfångsrikt för hur demonstranterna i Göteborg mår i efterhand Men medierna intresserar sig knappast alls för angreppen på demokratin, på folkvalda politikers möjlighet att träffas. Mötet i Köpenhamn blir ett test på om demokratin effektivt kan försvara sig mot vandaliseringen så som den tog sig uttryck i Göteborg, Nice, Seattle och Prag. Köpenhamnsmötet kommer i bästa fall att bekräfta att åtta tidigare kommuniststater nu etablerat så stabila demokratiska institutioner att de kan vara med i den europeiska gemenskapen fullt ut. Turkiet vet att man inte får inleda förhandlingar om medlemskap förrän landet ser till att godtagbara mänskliga rättigheter tillämpas och att minoriteter, främst kurderna, får ökat självstyre. Bristerna är många i EU-systemet, det finns till exempel all anledning att stoppa slöseriet i EU-budgeten. Den budgeten, som drygt 350 miljoner invånare betalar till, är ungefär lika stor som den svenska statsbudgeten bakom vilken finns knappt 9 miljoner invånare. EU arbetar på att förbättra sig, vad de maskerade demonstranterna vill är alltför oartikulerat för att kunna uttyda. Men vi vet att det inte är några demokrater.