Annons

Det roliga är att upptäcka nytt

Nu är den hittad! Detta koncisa mejl skickade Lars Jonsson till landets spindelskådare i förra veckan. En ny spindel har flyttat in. Antalet upptäckta arter är därmed 730. Och fler kommer när temperaturen stiger.
Kristianstad • Publicerad 31 maj 2008
Vad kan det vara? Lars Jonsson på en av många spindelexkursioner med studenterna. Här hjälper han Julia Petersson att artbestämma. Bilder: RONNIE SMITH
Vad kan det vara? Lars Jonsson på en av många spindelexkursioner med studenterna. Här hjälper han Julia Petersson att artbestämma. Bilder: RONNIE SMITHFoto: 

Lars Jonsson blev rikskändis när han upptäckte giftspindeln luffarspindel på Pepparholmen för tre år sedan. Sitt svenska namn fick den nyupptäckta spindeln efter det amerikanska namnet hobo spider.

- En hobo är en snällare luffare som tar sig runt med tåg och eftersom en teori är att spindeln kommit till oss med tåg tyckte vi att det namnet passade bra, säger Lars Jonsson.

Annons

Exakt hur spindeln tagit sig till våra breddgrader är fortfarande höjt i dunkel.

- Den kan ha kommit med tåg eller seglat hit med vindens hjälp.

Fortfarande får han i stort sett varje vecka mejl från folk som tror att de hittat ett exemplar. I de allra flesta fall rör det sig dock inte om någon luffarspindel, utan en större husspindel.

Lars Jonsson visaren bild på en spindel av imponerande storlek. Kroppen är 18 millimeter, lägg till benen och du har att göra med en spindel på näst intill tio centimeter i diameter.

- Den är väldigt vanlig inomhus.

I Sverige har vi 730 spindelarter. Som upptäckts hittills, antagligen är de uppåt 800, eftersom flera arter inte upptäckts ännu. Häromdagen fick Lars Jonsson skicka ett mejl till den lilla grupp som delar hans fascination för spindlar att en ny art funnen i landet.

Fler finns att upptäcka och ännu fler är på väg hit.

- Ett allt varmare klimat gör att många djur kommer hit som inte har klarat sig tidigare. Ett exempel är getingspindeln, en otroligt vacker spindel som vi fick in på 90-talet. Nu är den ganska vanlig i Skåne, Blekinge och på Öland.

Hos väldigt många människor väcker spindlar i stället obehagskänslor.

- Ungefär tio procent av de studenter jag undervisar är mer eller mindre rädda för spindlar, säger Lars Jonsson.

Annons

Själv hade han aldrig tänkt på att spindlar kunde skrämma.

- Jag hade sysslat med spindlar i tio år när jag förstod att de kunde väcka obehag. Det var när jag berättade för en bekant om det jag höll på med och såg hur hennes ansikte stelnade som jag förstod.

Men rädslan är helt ogrundad i vårt land. Under alla år som Lars Jonsson sysslat med spindlar har han bara blivit biten en gång.

- Det blev en bula att jämföra med ett myggbett. Det kände svagt i en timme eller så, sedan var det bra igen.

Några riktigt giftiga spindlar finns inte i Sverige. Spindelskräck är därför långt ifrån rationell i vårt land. Lars Jonsson tror att det handlar om ett inlärt beteende.

- Ofta säger de som är rädda att deras mamma eller pappa är rädd för spindlar.

För Lars Jonsson började spindelintresset med ett allmänt intresse för djur och natur. Han läste biologi på universitetet och fascinerades av spindlarna.

- Det var deras otroligt varierade sätt att fånga sitt byte som fascinerade.

Han är ganska ensamom sitt spindelintresse. Det finns 10 000 fågelskådare i landet, men bara ett tiotal som är specialintresserade av inhemska vilda spindlar.

- Jag tror det har många orsaker. Spindlar är inte så lätta att känna igen och artbestämma. Dessutom kräver det ett mikroskop och ett sådant kostar en del.

Annons

Den stora fördelen med spindlar är att de finns överallt, utom i Antarktis. I vårt land är de vanliga från fjällen och ner i söder.

På en kvadratmeter kan det finnas ett hundratal spindlar och i hela landets yta talar vi om ett flera hundra miljoner individer.

Lars Jonsson trodde inte att spindelskådning engagerade så få när han började.

- Jag trodde att vi skulle vara ett hundratal i landet.

Några snöar in på en särskild art. Fokus för Lars Jonsson ligger på vilka spindlar som finns här och varför.

I bilen har han ständigt ett vitt duschdraperi att fånga upp spindlar på. Ur fickan tar han fram två små filmburkar av plast.

- Man måste vara beredd.

Lars Jonsson spanar spindlar i stort sett överallt. Den enklaste att ställa ut en burk som spindlarna kan falla i, skaka en gren eller håva i gräset.

- Att gå ut och leta efter dem är ett annat effektivt sätt, om man vet vilken miljö de tycker om. Det gäller att böja på knäna och använda synen. Man kan får några konstiga miner från förbipasserande.

Lars Jonsson är en av tre spindelexperter som ska ge nya namn i den så kallade Nationalnyckeln. Luffarspindeln är ett nytt namn, större taggspindel kan bli namnet på en annan. I dag har bara en liten del av alla spindlar begåvats med ett svenskt namn. Helst ska namnen ge en bild av djuret, men också väcka intresse. Det konstigaste av alla namn hörde Lars Jonsson talas om häromdagen.

- En journalist ringde upp mig och berättade att en forskare som var förtjust i Neil Young gett en art namnet neilyoungi.

Åsa Pearce 044-185580
Åsa Pearce
Så här jobbar Kristianstadsbladet med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons