Digitala bilder ger säkrare diagnoser

För patienterna innebär förändringen framför allt en effektivare och säkrare behandling, eftersom väntetiderna bli kortare och diagnoserna lättare att ställa. I stället för att framkalla bilder i mörkrum och arkivera dem i källare, varifrån de måste hämtas och lämnas varje gång de behövs, så tas bilderna digitalt och överförs direkt till en dator, där de bearbetas och lagras. – Vi har gått in i helt nytt tidevarv, konstaterar Tore Röjlar, verksamhetschef. Förändringen innebär också stora förbättringar för personalen på röntgenavdelningen, eftersom hanteringen av analoga bilder bland annat bestod av många tunga arbetsmoment. Och de gamla och bullriga ljusskåpen är borta. – Det var tungt att arbeta hela dagarna mot det starka ljuset och den värme som det alstrade, berättar Tore Röjlar. Det är dock förbättringarna av den medicinska säkerheten som han och kollegorna i första hand vill framhålla. – De digitala bilderna har en helt annan dynamik, så det går att få fram mer diagnostiskt material ur dem, vilket underlättar säkrare diagnoser, berättar de. En stor fördel är också att bilderna kan överföras mellan olika sjukhus på bara några sekunder, istället för som innan, då de fick skickas per post eller bud, vilket tog betydligt längre tid. Samtidigt kanske en patient låg och väntade på operation. Antalet omtagningar av bilder har också minskat, vilket är bra för både patienter och personal. – Det innebär att man inte exponeras för lika mycket röntgenstrålning som innan, förklarar Anna-Lena Skoglund, överläkare. Miljöaspekten av digitaliseringen består annars främst av att den manuella framkallningen av bilder är borta och därmed också alla farliga kemikalier och tungmetaller, som dessutom kostade pengar både att införskaffa och avyttra. Övergången till digital bildhantering innebär alltså direkta kostnadsbesparingar, men också besparingar som är svårare att precisera i kronor och ören, eftersom vissa arbetsmoment har försvunnit och effektiviten ökat. Någon risk för övertalighet bland personalen föreligger dock inte, enligt Tore Röljar. – Det handlar snarare om att vissa kategorier har fått andra arbetsuppgifter istället, för trycket på röntgenavdelningarna ökar hela tiden, så den kapacitet som frigörs på ett håll behövs på ett annat, förklarar han. Digitaliseringen har skett i samarbete med sjukhuset i Hässleholm och den totala budgeten för arbetet har varit 24 miljoner kronor. Utöver det har röntgenavdelningen i Kristianstad satsat 2,5 miljoner på att göra lokalerna rymligare och ljusare. Vad som återstår är att invänta att även journalföringen digitaliseras full ut, vilket väntas dröja ytterligare ett par år. Peter Maunula 044-185562 peter.maunula@kristianstadsbladet.se