Annons

Emma Pilthammar: Emma Pilthammar: Vet ni, det är faktiskt helt okej att vara ensam ibland

Hur många val har du gjort efter vad någon annan har sagt? Hade du gjort ett val annorlunda om du inte blev påverkad av andra runt omkring dig?
Emma Pilthammar
Publicerad 15 februari 2019 • Uppdaterad 18 februari 2019
Detta är en personligt skriven text i Kristianstadsbladet. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Foto: Bosse Nilsson

Jag är en person som alltid tänker på andra före mig själv. Jag gör sällan som jag själv vill av rädsla för vad andra kommer att säga eller tycka. Det kan också kännas svårt att vara sig själv med tanke på alla förväntningar som andra har på en.

Jag har verkligen brottats med dålig självkänsla eftersom jag ibland har känt att jag inte duger. Instagram är en sådan plats där man jämför sig otroligt mycket med andra. Där ser man andra konton med fina flöden, bilder i bra kvalitet och intressanta liv. Man känner sig då ”misslyckad”, men tänker man efter så är folk inte sig själva fullt ut där, det handlar om att få andra att vara nöjda och vilja följa en. Det blir inte alls personligt.

Annons

Alla lägger upp samma saker, redigerar i samma appar och använder samma filter på sina bilder. Det finns någon slags ”norm” angående hur ens Instagram ska se ut. Jag kan ärligt säga att jag raderat mina bilder och ”börjat om” så himla många gånger på grund av att jag aldrig är nöjd. Det kan alltid bli lite bättre och man ser andra konton som är finare utformade, och då blir man så trött på sig själv. Det är så himla trist egentligen alltså.

Jag tror att Instagram hade varit mycket roligare och intressantare ifall alla var mer personliga. Istället försöker alla jämföra sig med varandra och efterlikna någon annan.

Jag har inte tänkt så mycket på mig själv när det kommer till förhållanden och vänskap. I flera av mina förhållanden kan jag känna att jag gav så mycket mer än vad den andra parten gjorde. Jag krävde liksom inte det tillbaka så att jag också kunde må bra. När det kommer till vänner har jag ofta hållit fast vid sådana som man kanske inte egentligen vill umgås med, men man gör det för att inte såra dem.

Jag har också haft svårt för att lämna det jag inte mår bra av på grund av rädsla för att vara själv. Men i efterhand ångrar man ju sig verkligen. Man skulle ha gjort det man själv egentligen ville, för tid får man aldrig tillbaka. Man går miste om så mycket man hade kunnat göra, men som man inte gjorde för att man höll fast vid något som kändes tryggt.

Det finns självklart något fint i att inte vara egoistisk och bara tänka på sig själv. Jag skulle absolut inte vilja vara en person som inte kan känna empati för andra och vara hjälpsam. Jag önskar bara att jag tänkte lite mer på mig själv och vad som gör mig lycklig.

Vet ni, det är faktiskt helt okej att vara ensam ibland och känna efter vad man själv vill, och vad man mår bäst av. Man måste våga älska sig själv. Det blir inget bra eller kul liv ifall man hela tiden ska tänka på vad andra vill och vad andra tycker. Sluta jämföra dig med andra, apa inte efter och följ ditt hjärta.

Detta ska jag verkligen försöka bli bättre på.

Annons
Annons
Annons
Annons