En fråga som berör många

Magnus Hederström från Olofström sitter på biblioteket och studerar. Han tror inte på en privatisering utan är rädd för eventuella vinstintressen.

– Biblioteket står för yttrandefriheten och därför måste även andra intressen tillvaratas, säger han. Syftet med länsbiblioteket är att ge regionens invånare tillgång till en effektiv och jämlik informations- och litteraturförsörjning. Kort och gott ska det genom att bistå Skånes bibliotek ge alla ett brett och bra utbud. En viktig funktion är fjärrlåneverksamheten. Genom denna kan alla få tag på böcker som är mer än två år gamla och som inte längre går att köpa i bokhandeln. Länsbibliotekarie Bente Knudsen säger att allmänheten skulle märka av en förändring.

–Det kan bli längre köer på böcker, säger hon.

I dag hyr länsbiblioteket lokaler av stadsbiblioteket. De båda biblioteken delar på bokbeståndet, böckerna står sida vid sida i hyllorna och skiljs inte åt. Kristianstadbladet träffar Cecilia Franzén på barnboksavdelningen där hon sitter och läser för sina två söner. Hon tycker att biblioteket fungerar bra för närvarande.

–Biblioteket har hög kvalitet och det finns många böcker att välja på, säger hon.

Om det skulle bli bättre eller sämre av en privatisering kan hon inte svara på. Inte heller Lennart Raftmark som mest brukar läsa tidningar på biblioteket tycker att han kan säga vad en eventuell förändring i verksamheten skulle innebära.

–Det fungerar väl bra som det är, säger han.

charlotte.orban

@kristianstadsbladet.se

fakta

n Värt att veta om stadsbiblioteket i Kristianstad

9,4 stycken böcker lånades 1999 ut per person, totalt 693333 böcker varav 41 procent barnböcker.

Sammanlagt uppgick mediebeståndet av audio visuella medier och böcker till 425796. Kostnaderna uppgick totalt till 279 kronor per invånare, totalt ungefär 20,6 miljoner kronor.

För den kostnaden kunde Kristianstads invånare besöka biblioteket 53 timmar i veckan.