Enigt och oenigt i klimatdebatt

Värmen fortsätter och här och där har det väckts frågor om huruvida det har att göra med klimatförändringarna. Just den frågan togs inte upp när två riksdagspolitiker från de största riksdagspartierna debatterade klimatet under måndagskvällen på Regionmuseet.

Maria Malmer Stenergard (M) från Åhus och Johan Büser (S) från Göteborg enades om att klimatet är en ödesfråga och de är också ense om mycket annat och har slutit överenskommelser i riksdagen angående klimatet. Därför var det heller inte särskilt hård ton i debatten trots att valet snart stundar.

En fråga de fick är hur man ska nå målet med noll nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären 2045, för att därefter uppnå negativa utsläpp.

– Det finns vissa processutsläpp som idag känns omöjliga att komma tillrätta med utan att ta till ny teknik, åtminstone teknik som fångar och lagrar koldioxid. Vi måste jobba på alla fronter för att fixa det här. De stora utmaningarna är transportsektorn och processutsläppet inom basindustrin, sa Maria Malmer Stenergard.

– Jag tror att fram till 2030 är det viktigaste målet att fokusera på transportsektorn, där finns det potential att minska utsläppen väldigt mycket. Två styrmedel kommer 1 juli, det ena är bränslebytet, att blanda in biodrivmedel och sedan successivt öka det, och det andra är Bonus malus, att gynna de bilar som är miljövänliga och missgynna bilar som är mindre miljövänliga, sa Johan Büser.

En del av klimatpolitiken de är oense om är flygskatten.

– Jag tror att alla delar frustrationen över flygets utsläpp, men det gäller att hitta rätt medel att verkligen få ner utsläppen. Flygskatten riskerar att få ingen eller väldigt liten klimateffekt, sa Maria Malmer Stenergard och hänvisade till att det vore bättre att få till en flygskatt över hela världen och att även de flygbolag som jobbar aktivt med ny miljövänlig teknik drabbas av skatten.

Johan Büser tycker att flygskatten är ett bra sätt att få flygbranschen att bära sina egna kostnader.

– Det händer mycket teknikmässigt inom flyget, men vi flyger dubbelt så mycket idag som i början av 90-talet och vi fortsätter att flyga allt mer. Då är det rimligt att flyget också tar sina egna kostnader och inte subventioneras i jämförelse med andra trafikslag, sa han.

Diskussionen och debatten fortsatte med frågor som bland annat tåg och livsmedel.