Ett nytt diabetesläkemedel arbetas fram

De langerhanska öarna flyter under mikroskopets öga. Vad som ser ut som små prickar är kroppens insulinfabriker i bukspottkörteln. Dygnet runt levererar betacellerna insulinhormonet som glider iväg i blodet i en takt som styrs av mängden glukos i blodet. Insulinet ser i sin tur till att glukos och andra näringsämnen kan användas som bränsle och byggstenar i cellerna. Om leveransen av insulin är för liten eller av för dålig kvalitet blir blodet överbelastat med glukos som måste följa med urinfloden ut istället. Ägaren till insulinfabriken blir ovanligt törstig och trött, ständigt kissnödig och minskar i vikt. Diagnosen är diabetes. Mer än 150 miljoner människor i världen har drabbats av sjukdomen. Diabetes är ärftlig, men påverkas också av kosten. Idag ses den som en vällevnadssjukdom som även drabbar människor i tredje världen i allt större utsträckning. Över hela världen specialstuderar forskare gener och de langerhanska öarna för att komma närmare sjukdomens ursprung. För den som kan hitta nya läkemedel kan vinsten både i människors hälsa och rena pengar bli enorm. I Öresundsregionen finns både forskningsinstitutioner med lång erfarenhet av diabetesforskning och ett världsföretag som Novo Nordisk med 10000 anställda och en budget som gör det möjligt att driva förstklassig diabetesforskning. Längs korridoren i Biomedicinskt centrum i Lund ligger långa rader av laboratorier. En ögondusch i rostfritt stål dinglar från taket mot en vägg av bränt tegel intill en dörr med fönster, sedan följer en likadan ögondusch, tegelvägg och dörr med fönster som i en evighetsbild. Innanför dörrarna råder koncentration och det är en minutiös ordning bland gummihandskar, pipetter och flaskor med etanol, H2O och natriumklorid. I ett av laboratorierna sitter Sara Larsson och Ann-Helen Thorén-Fischer vid var sitt mikroskop och plockar langerhanska öar som kommer från möss. När de försiktigt föst ihop de små öarna i samma cirkel kan de så småningom börja göra experiment på dem för att se hur de frisätter insulin. Inte bara blodsocker utan även fettsyror kan ha effekt på öarna. Det är intressant med tanke på att det finns en stark koppling mellan övervikt och typ 2-diabetes, det vill säga den vanligaste formen som oftast drabbar dem som är äldre än 30 år. – Det behöver inte vara så, men övervikt är vanlig bland dem som utvecklar typ 2-diabetes, förklarar professorn i molekylär cellbiologi, Cecilia Holm. Typ 1-diabetes kallas den form som oftast drabbar yngre personer, men ju längre forskningen kommer desto svårare blir det att tala om två renodlade former. Det finns yngre personer som får typ 2-diabetes och äldre som utvecklar typ 1-diabetes. För tio år sedan skulle Cecilia Holm inte ha kallat sig diabetesforskare. Hon såg som sin uppgift att studera molekylära mekanismer kring fettnedbrytning, men under samarbetet med andra forskare och ett hundratal medarbetare har helheten blivit tydligare. Forskarna Leif Groop, Åke Lernmark och Holger Luthman i Malmö har specialiserat sig på genernas betydelse för diabetes. Cecilia Holm, Eva Degerman och deras kollegor på laboratoriet i Lund vill förstå vad som händer inuti cellen som producerar insulinet och vilken effekt det får på vävnader när det kommer ut i kroppen. Elektrofysiologen Patrik Rorsman en bit bort i korridoren har fördjupat sig särskilt i betacellerna. Forskarnas samarbete tror Cecilia Holm är en av anledningarna till att de nått så långt i jämförelse med andra diabetesforskare i världen. – Vi har svetsats samman. Projektet har fått oss i grundforskningen att tänka lite mer i termer av diabetes. Vi har försökt gå en gemensam väg, förklarar hon. Om de knäcker gåtan med de langerhanska öarna skulle de i bästa fall kunna ge människor konkreta råd hur de ska äta och leva för att undvika att få diabetes. Men det räcker inte för att rädda alla, eftersom den genetiska påverkan är så stark. Däremot skulle upptäckterna kunna ge nya, effektiva läkemedel. Enligt Cecilia Holm har de redan väldigt lovande forskningsresultat som skulle kunna utvecklas till färdiga läkemedel inom fem till tio år. – Det skulle vara läkemedel som man kan sätta in på ett tidigare stadium och riktar sig mot den kategori som har övervikt. Men det är inte fetmapiller det gäller, utan ett diabetesläkemedel som påverkar ämnesomsättningen, förklarar hon. De langerhanska öarna har samlats ihop. De ligger och skvalpar innanför en rund röd ring, klara för nya experiment. Ingela Rutberg 044-18 55 65 ingela.rutberg@kristianstadsbladet.se FaktaOrdlista Betacellerceller som producerar insulin Glukosockså kallat druvsocker, förekommer i blod och är byggsten i stärkelse och glykogen som är djurvärldens lagringsform för glukos