Fördubbling av stölder hos äldre

Stöld, rån och andra tillgrepp i bostäder hos personer som är funktionshindrade, eller till följd av hög ålder har nedsatt motståndskraft vilket gärningsmannen utnyttjat, har ökat med nästan 100 procent på ett år.

Bara under första kvartalet i år har 15 fall anmälts – mot 14 året innan och tio under första kvartalet 1999.

Hos Kristianstadspolisen ser man med oro på utvecklingen.

–Det kan röra sig om brott av såväl personer som inte är anställda som interna stölder, säger Inge Persson.

–Vi har många olika typer av brott. Från gärningsmän som tvingar eller lurar sig in hos äldre under olika förevändningar, till att folk har gått in med nyckel. I ett fall i Åhus gick en person nattetid in med nyckel till en handikappad och stal 7000 kronor. Nyckeln hittades senare – eftersom någon försökt att spola ner den i en offentlig toalett.

–Vi har också haft en diskussion med omsorgsförvaltningen i Kristianstads kommun, om hur de ska utveckla sina rutiner för exempelvis handhavandet av Minuten-kort hos äldre. Kommunen försöker visst göra ett handlingsprogram nu, men de har ingen säkerhetschef, säger Inge Persson.

De vanligaste stölderna hos äldre inträffar oftast på landsbygden. Där är det lättare att obemärkt smita iväg efter utfört dåd.

–Det kan handla om allt, från tavelförsäljare eller andra som kommer in, där en uppehåller den äldre medan en annan smyger sig in och genomsöker bostaden.

–Vi har också haft fall där personer utgett sig för att komma från elverket, vattenverket, eller helt enkelt tigger vatten. Deras uppfinningsrikedom är stor, säger Inge Persson.

Nu är en del närpoliser med på träffar med olika pensionärsföreningar och informerar om de risker som finns och om vilka metoder tjuvarna använder sig av. På Kristianstads kommun känner man till problemet med stölder hos äldre.

–Det är bekymmersamt. Det vi har gjort är att vi bildat en säkerhetsgrupp, med företrädare för omsorgen, räddningstjänsten och vår nye kommundirektör, säger Lars Fernström på omsorgsförvaltningen.

Vad kan man då göra för att förbättra säkerheten i särskilda boenden?

–En del sådana ställen är låsta, på andra kan folk komma in. Det är i princip ett eget boende.

–Personalen får ha uppsikt över varje bostadsgrupp så att det inte kommer in folk där som inte har där att göra. Och det vi kan se till är att inte anställa personer som har någon belastning eller där det finns risker.

–Det är viktigt att se till att man får rätt personal. Att man är noga med att ta referenser, säger Lars Fernström.

Vad händer om det är personer som inte har arbetat förut?

–Ja, där finns det ju en risk som vid all anställning. Men det är ett problem inte bara inom äldreomsorgen. Se på barnomsorgen, där man ändrat lagstiftningen.

Kommunen har dock inga planer på att kräva utdrag ur brottsregistret från dem som anställs. Däremot har det diskuterats att införa någon form av legitimation (se artikel nedan).

På kommunen vet man heller inte hur många äldre som har drabbats.

Polisens statistik visar att åldringsstölderna fördubblats under 2000. Hur många fall har det varit i kommunens olika boenden för äldre och handikappade?

–Jag kan inte räkna dem och säga hur många det är, svarar Lars Fernström.

Men ni vet väl hur många interna stölder det var i fjol?

–Jag har personligen inte uppgifter om det.

Vem har det?

–Möjligtvis om personalchefen har det.

Är han med i säkerhetsgruppen?

–Nej, det är han inte.

Men du är med där?

–Ja, jag sitter med i säkerhetsgruppen.

Men du vet inte hur många stölder det varit?

–Nej, det vet jag inte.

Är inte det lite märkligt?

–Det är klart, i det här läget kanske varit bra om jag kunde säga hur många det var.

Ett tag senare återkommer Lars Fernström och förklarar att omsorgen inte samlar på dessa uppgifter. Därför kan de inte svara på hur många som drabbats.

–Men vi hade exempelvis ett fall där en anställd stal på ett boende. Där har polisen räknat det som 17 stölder. Därför skiljer det mycket i deras uppfattning och vår.

clifford.johansen

@kristianstadsbladet.se