Hallå där...
Hur länge har du suttit i ekonomipriskommittén? – Först var jag adjungerad under tre år. 1998 blev jag invald i vetenskapsakademien. Nu är jag inne på min andra treårsperiod i priskommittén. Man kan sitta som ledamot maximalt tre perioder i sträck. Hur går arbetet till? – Det pågår hela året. Först skickar vi ut förfrågningar till ett stort antal internationellt ledande forskare samt beställer utredningar av experter från specifika forskningsområden. Den 1 februari har vi fått in ett stort antal namn med motiveringar. Vi läser och arbetar oss fram under året. Framemot sommaren börjar det klarna. Priskommittén enas och förslagen läggs fram för hela vetenskapsakademien. När omröstningen är klar ringer vi pristagaren samt kallar till presskonferens. Vad har årets ekonomipristagare, Daniel Kahneman och Vernon Smith, att lära oss? – Den klassiska nationalekonomin bygger på en föreställning om rationellt beslutsfattande. Genom Daniel Kahneman har nationalekonomin berikats av psykologiska inslag. Man kan därmed få en bild av hur företag och marknader fungerar om inte alla tänker rationellt. – Vernon L Smith håller på att göra ekonomin till en experimentell vetenskap. Nu kan man testa teorier i laboratorier. Genom att simulera en marknad med olika regler kan man se vad som händer, till exempel om man privatiserar. Blir det så bra som man trott? Dessa två nya angreppssätt har nu integrerats och skapat begreppet Behavioural and Experimental Economics. Är årets pris kontroversiellt? – Det kan det nog vara för vissa. Men i framtiden tror jag att det kommer att ses som ett framsynt val. Det markerar en ny utveckling av nationalekonomin – som mer vetenskaplig. Åsa Carlsson-Noväng
