Han ledde bygget av slakteriet

ÅHUS. Herbert Nilsson är ”född 15 minuter från Eslöv” på ett litet lantbruk, som han säger, och fyller 90 när vitsipporna slår ut till våren igen.

Från slutet av 1940-talet fram till 1987 var han fjäderfäbranschen trogen. Och han har koll på hur hela verksamheten med Kronfågel en gång startade. Som skiljer sig på flera punkter från den information som presenterats tidigare.

Det var äggcentralerna som behövde ett slakteri till alla höns som efter något år värpt färdigt. Slakteriet placerades först på Långebro, för att flytta till Näsby och tillbaka till Långe-bro igen.

– Att slakteriet fick namnet Kronfågel hör samman med äggen, kvalitetsäggen kallades för kronägg, förklarar Herbert Nilsson hemma i villan i Åhus, där han och hustrun bott under många år.

Som ung hade han precis avslutat en ettårig utbildning på lantbruksskolan när rektorn ringde och frågade:

– Om jag var intresserad av en tjänst som organisationschef på äggcentralen i Degeberga, berättar Herbert Nilsson som började sitt nya jobb i oktober 1948.

Året därpå bildades Södra Sveriges fjäderfäslakteri som ägdes av de tre medlemsägda äggcentralerna i Skåne och Blekinge.

– Samma år började gåsslakten, i en liten byggnad söder om gamla fryshuset på Långebro, intill Lantmännen Kronfågels nuvarande anläggning, berättar han.

Herbert Nilsson köpte upp 3 000 gäss den hösten, inför Mårtens afton.

– Vi anställde 30 tanter. Men det visade sig att vi inte skulle hinna plocka alla gäss med torrplockning. Så jag fick åka till fjäderfäslakteriet i Ringsted i Danmark för att lära mig att plocka gäss.

Efter slakt, skållning och plockning doppades de danska gässen i ett vaxbad. När vaxet stelnat drogs det av och fåglarna blev släta och fina i skinnet.

Gåsslakteriet flyttades ut till Näsby 1950, till en byggnad som köpts in, belägen vid Industrigatan och som fortfarande finns kvar.

– Den första tiden var det kycklinguppfödning i källaren, eftersom slakteriet inte fick in tillräckligt med fågel.

1953 blev Herbert Nilsson försäljningschef.

– Det var höns till en början, sedan kyckling, gäss, ankor och kalkon. Vi sålde klyvkyckling, en halv kyckling, av vit leghorn och som vägde 700–800 gram. De fanns kvar ända till gödkycklingarna kom.

1954 blev han fjäderfäkonsulent och återvände till äggcentralen i Degeberga. Äggcentralen byggde en försöksanläggning för gödkyckling med plats för 1 000 kycklingar.

Fanns det fler anläggningar för broilerproduktion i Sverige?

– Nej, vi var nog bland de första, om inte först. Det fanns utomlands i Amerika, England, Holland och Belgien. Jag åkte bland annat till Belgien för att studera deras produktion och, kan jag ju våga berätta i dag, smugglade hem ägg av deras avelsdjur hit till Sverige som vi använde på avelsstationen i Degeberga.

Det var runt 1960 som frysta broilers blev ett begrepp.

– Jag körde runt i en Volkswagen, en frysbil, och tog fem kronor styck i Karlskrona. Vid sidan om mig stod tanter och sålde gamla höns med fjädrarna på, de fick inget sålt så de höll på att riva håret av mig.

1968 byggdes det nya slakteriet på Långebro. Men det var stor överproduktion i Sverige. Södra Sveriges fjäderfäslakteri fick likviditetsproblem och Svenska Ägghandelsförbundet tog över.

Herbert Nilsson var med under byggtiden, han for bland annat till Holland och köpte in maskinerna.

Senare köpte Lantmännen upp anläggningen på Långebro.

– Jag har varit med om så mycket med Kronfågel, så jag blev väldigt ledsen när det lades ner, säger Herbert Nilsson som var kvar som konsulent på äggcentralen fram till 1987, då han gick i pension.

Herbert Nilsson

Minnen. ” Vi sålde frysta broliers på torget i Karlskrona för fem kronor styck . Tanterna som inte fick sina gamla höns sålda höll på att slita håret av mig ” , berättar Herbert Nilsson

Foto: Johanna Wallin