Hjärtdöd kan rädda fler liv

Donationsveckan kallas den här vecka 45 som nu går mot sitt slut. Varje år uppmärksammas den, för att få fler att bli donatorer och för att fler ska inse hur viktigt det är. En donator kan rädda livet på upp till åtta andra personer. Under coronapandemin har sjukhusen dock inte kunnat nå ut på samma sätt som tidigare.

Det är en ständig brist på donatorer i Sverige, trots att en majoritet av svenskarna är villiga till organdonation. Det beror även på att det är under väldigt speciella omständigheter som avlidna kan bli donatorer. De ska i i princip vårdas på intensivvårdsavdelning och avlida på grund av svåra hjärnskador. Det kallas för DBD, donation after brain death.

Men sedan 2018 har sex sjukhus i Sverige, däribland CSK även deltagit i en studie där nya grupper av patienter kan bli organdonatorer.

Det kallas för DCD (donation after circulatory death) och innebär att organ och vävnader kan doneras från patienter när hjärtat har slutat att slå.

– Sverige har jobbat med den här frågan sedan 2015, och 2018 inleddes pilotstudien. Då var vi ett av sex sjukhus som blev utvalda, tillsammans med bland andra Karolinska och Sahlgrenska samt Malmö, säger Krystyna Dybkowska, donationsansvarig läkare på CSK.

Studien avslutades våren 2019 och det är nu klart att man kan fortsätta med hjärtdöda DSC-donatorer i Sverige. Varje region bestämmer själva om de vill göra detta, och i Skåne är det bestämt att även Lund och Helsingborg kommer att starta DCD.

– På CSK har vi inte haft någon donation inom DCD under perioden. Det är också under väldigt speciella omständigheter det kan komma ifråga, och vi har inte haft några sådana fall hos oss. I Malmö har man haft fem DCD-processer hittills, säger Krystyna Dybkowska.

Vad är det då för speciella omständigheter?

– Även i DCD ska patienter vårdas på intensivvårdsavdelning för allvarlig skada eller sjukdom samt ha livsuppehållande behandling. När man kommer till punkten att vården inte längre gagnar patienten och man efter noggrann utredning bedömer att det inte går att rädda patientens liv, ska den livsuppehållande behandlingen avbrytas.

– Samtidigt utreder man då donationsviljan och möjligheterna för donation. Då inväntar man hjärtstoppet som enligt protokollet ska ske inom en begränsad tid och kan inleda donationen.

I fallen med DCD i Sverige och utomlands har bland annat lever, njurar, lungor och bukspottkörtel tillvaratagits. I enstaka fall även hjärta och tarm.

– Vi räknar nu med att DCD kommer att innebära att det blir 15-25 nya donatorer per år i Skåne. Men det är en väldigt osäker siffra, säger Krystyna Dybkowska.

Osäkerheten beror på att det inte är alla som vårdas på intensivvårdsavdelning som kan bli aktuella för organdonation. Inte en enda av de som avlidit till följd av covid-19 har heller kommit i fråga, på grund av smittorisken.