”Jag tror att det fattas något andligt”

Författaren, kåsören, skribenten och ”rundisen” Ana Martinez diskuterar livligt och gestikulerar än yvigare. Hon är här för att invigningstala vid Regionmuseets utställning Den ideala kroppen, en utställning hon tidigare sett i Stockholm och tycker är jättebra. Speciellt har hon imponerats av nytillkomna verk av Kristianstadselever. Hon tar emot på ett låst hotell ett par timmar före. Känner sig ensam och övergiven, som den sista gäst hon är kvar på det stora hotellet. – Det känns nästan som om man var med i en skräckfilm för barn, säger hon och dukar upp från kaffebordet som står i foajén. Lussekattorna undviker hon noga – liksom kakorna. Förutom skräckupplevelsen på söndagsmorgonen är hon förtjust i Kristianstad, som hon jämför med Salamanca, Europas spanska kulturhuvudstad. – Där finns det inga stora affärskedjor, vill man ha strumpor går man till en strumpbutik, parfym köper man i parfymbutiker. Jag fick samma känsla här i Kristianstad med alla dessa små butiker och de fina gågatorna. Kristianstad och Salamanca borde bli vänorter och ha ett utbyte! Hon tror själv det finns en njutning i att handla, i att möta människor och köpa något man vill ha. Samtidigt kan det lätt bli ett begär eller behov som är okontrollerbart, säger hon och jämför med sex, mat och alkohol. Allt kan vara njutbart för stunden, men man kan bli shopoholic, sex addict (sexmissbrukare), matmissbrukare eller alkoholist. – Jag tror vi har ersatt något i våra liv med exempelvis att äta. Samtidigt som vi i västvärlden blir rikare och människorna fetare och får följdsjukdomar av det, svälter människor ihjäl i Afrika och Latinamerika. Det är ett globalt problem. Men det är inte bara rikedomen som förstör. Attityder, trender, värderingar och en avsaknad av något styr lika mycket. – Jag tror det fattas något andligt, som man ersätter med mat. Det är som ett desperat behov av tröst av någonting. Vi är alla så otrygga i vår tid att vi måste ta till något extra – som att dricka, äta eller att operera oss. Men man blir inte hel om man inte får även andlig näring. Själv skrev hon boken ”Trösta mig aldrig med en karamell” 1994, som handlar om att överleva Fru Bulimia, Fröken Ätstörning och Stora tjocka djävulen. – Det är på grund av den jag är inbjuden hit, för att tala om detta. Men när jag skrev den handlade det om ett utpräglat kvinnoproblem, bulimi och anorexi. Det handlar om kvinnor som saknar en självbild och söker den i spinkiga fotomodeller. Men nu är det en helt annan tid. Nu talar vi om feta 12-åringar som spelar dataspel och aldrig rör sig, och diabetes som går allt längre ner i åldrarna. Det som då var en fråga om kvinnors känsla och utseende är idag en fråga om vår överlevnad! I dag varnar alla läkare och experter för fetma och följdsjukdomar. Men Ana Martinez efterlyser mer förstående experter. – Alla bantningsläkare är smala. Jag vill se en som är rund, precis som jag själv, som vet vilka helveten vi går igenom och kan förklara bättre hur vi ska göra... För samtidigt som löpsedlarna varnar om fetma, kvällstidningarna säljer på bantningsreportage och veckotidningarna slåss om de trådsmala modellerna, är det fler och fler som blir tjocka. – Det här är tudelat. Samtidigt som alla varnar för fetma och vi har en inkompetent livsstil som gör oss tjocka, finns det andra som är naturligt runda. Oavsett hur man ser ut, så har jag en önskan till alla pojkar och flickor. Det är: När ni vaknar, titta er i spegeln och säg ”Du är bra som du är”. Även om man skulle vara sjukt överviktig kommer man en bit på vägen genom detta. Det är svårare om du börjar hata dig själv, säger Ana Martinez. Vars föredrag under söndagen naturligtvis hette ”Du är bra som du är”. Clifford Johansen 044-18 56 40 clifford.johansen@kristianstadsbladet.se