Kan gå hem efter åderbråcksoperationen
KRISTIANSTAD. När hon vilar på sängen efteråt en stund skiner Runa nästan som en sol, och är alldeles klar i blicken när hon förklarar hur nöjd hon är. – Ett jättetrevligt team. Speciellt humorn, den värdesätter jag särskilt!
85-åriga Runa tänker kanske på doktor Sörens julsång på danska, och sköterskan Toinis befriande skratt. Vid huvudänden har hon haft en annan sköterska, Håkan, som hållit hennes hand för att känna att hon är avslappnad, som berömt henne och fått henne att tänka på lite annat mellan varven.
Som julen, med familjen. Hur många barn har hon? Ett. Och barnbarn? Ett.
– Vi är sådana, med bara ett barn, skojar Runa tillbaka.
Det ska bli underbart att slippa bensåren, som besvärat henne i tre års tid, förklarar hon efter operationen med en befrielsens djupa andetag.
I början, när Runa fick problem, behandlades hon på hudkliniken. Längre fram tog distrikts- sköterskan på vårdcentralen över.
Båda benen opereras
Åderbråcken, de ytliga venerna där klaffarna läcker, är boven i dramat. Dålig cirkulation har lett till bensår på ena underbenet. På det andra underbenet är huden väldigt, väldigt tunn. Runa Nilsson opereras för bråck på båda benen, vid samma tillfälle, för att också förebygga bensår på det andra benet.
Egentligen ska man ha stödstrumpor efter operationen.
– Men huden är så öm, så jag slipper det. I stället går jag till vårdcentralen så får sköterskan hjälpa mig att linda benen under ett par veckors tid.
Fortare på fötter
Vanligtvis tar operationen ungefär 45 minuter från det att patienten kommer in, blir undersökt med ultraljud för att doktorn bäst ska se var på benet man ska gå in med katetern, tills behandlingen är gjord och patienten kan vila en stund, klä på sig och gå hem – eller gärna få skjuts. Eftersom Runa Nilsson får båda benen opererade tar det här lite längre stund än trekvart.
CSK var först i landet med den polikliniska operationsmetoden, efter utbildning i England. Operationen utförs i ett rum på mottagningen. Nu har både andra sjukhus och privata kliniker följt efter, och gjort studiebesök på CSK för att lära.
Med den gamla operationsmetoden för åderbråck sövdes patienten, intuberades för andningen, fick ett snitt i ljumsken – det är ofta där problemen uppstår – och ett snitt långt ned på benet. Där stack man in en kateter som fångade upp änden vid ljumsken, sedan drogs den dåliga venen ut.
– Ofta var patienten sjukskriven tre-fyra veckor efteråt, och hade blåmärken, smärta och känselstörningar i kanske åtta veckor, säger Sören Nobaek, läkare som utför operationerna.
”Stor risk för bensår”
Han berättar om olika grader av åderbråck, där några då innebär smärtsamma bensår, eller stor risk för bensår.
– Har man fått en ytlig propp i ådern gör det ont. Mer normalt är att man blir stum och svullen i benen när cirkulationen är dålig. De flesta klarar sig med en stödstrumpa upp till knäet, berättar Sören Nobaek, som säger att även yngre personer kan drabbas, om åderbråck finns genetiskt i släkten, men att det framför allt är äldre, och kvinnor, som drabbas.
Den stora vinsten med operationerna är att förhindra bensår orsakade av dålig cirkulation. Och blodet hittar nya vägar när den dåliga venen stängs av.
