Kommun och primärvård delar ansvar
Äldreomsorgen har under 90-talet kantats av reformer och skatteväxlingar. Först ädelreformen 1992, följd av psykiatrireformen och hemsjukvårdsreformen.
Reformerna har lett till att kommunerna är ansvariga för hela äldreomsorgen, upp till sjuksköterskenivå. Landstingets ansvar är den renodlade sjukhusvården. Istället för långvård satsar kommunerna på kvarboende inom äldreboende eller i det egna hemmet.
Lena Sällström Olsson som är medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS, berättar att en undersökning som hon har gjort visar att endast 10 procent av dem som bor i kommunens äldreboende vårdas på sjukhusen i livets slut. Resten befinner sig numera på särskilda boende.
Detta har medfört att personal inom omsorgen har fått en större vårdtyngd. Samarbetet mellan primärvården och omsorgen har ibland varit svårt. Gränsen för ansvarsområdena har varit suddig.
–Ädelreformen var en stor omvälvning för både landsting och kommuner. Det har varit en lång process som kanske var dåligt förberedd men jag tycker att det utvecklats positivt, säger Christer Olsson, hälso- och sjukvårdstrateg inom distriktnämndens kansli i nordöstra Skånes sjukvårdsdistrikt och som deltog i ädelreformsarbetet redan 1992.
Som positiva exempel berättar han att har varje äldreboende numera har en fast distriktsläkare som går rond varje vecka. Dessutom finns det inom KVH, kvalificerad vård i hemmet, KVH konsult som kan rycka in om distriktsläkaren inte hinner med. Lena Sällström Olsson, tycker att de fasta ronderna fungerar bra. Det är den akuta hjälpen som brister, framförallt dagtid. På kvällar och helger finns det jourläkare tillgängliga som har lättare att komma ifrån.
–Dagtid har läkarna sina mottagningstider, säger hon. KVH ska ju täcka upp men den kontakten måste distriktsläkaren ta först.
Hon menar att samarbetet behöver utvecklas ytterligare mellan primärvård och kommunen. Många patienter som skrivs ut idag har stora omvårdnads- och medicinska behov. Det är viktigt att den utskrivande läkaren har försäkrat sig om att primärvården kan överta det medicinska ansvaret innan patienten förklaras medicinskt färdigbehandlad. Eventuellt skulle andra samarbetsformer vara lämpliga.
–Kanske får man fundera på ett huvudmannaskap istället för två. Men jag vet inte vilket som är bäst. Som ett led i ett förbättrat samarbete har Lena Sällström Olsson och Annette Andersson startat projektet Genombrott Att förbättra vården i livets slut. Med i projektet är både kommunen och primärvården.
–Vi hoppas att detta ska leda till ett bättre samarbete mellan huvudmännen. Det är viktigt att alla ska få samma vård oavsett var man bestämmer sig för att dö, säger Annette Andersson.
Projektet bygger på att plocka fram ett vårdprogram för personer som befinner sig i livets slutskede. Att man inom primärvården kan dela med sig av sina kunskaper till personalen inom omsorgen och vice versa. Det är också tänkt att underlätta för personal, anhöriga och den döende vid livets slutskede. Och att ta bort den rädsla det finns för att prata om och planera inför döden idag.
Fotnot: I nästa del följer Kristianstadsbladet personalen på Allögården under en vanlig arbetsdag.
terese.cristiansson
@kristianstadsbladet.se
