Låt julen ladda dina själsliga batterier

Hon kunde sitta i timmar. Ibland kom det någon och satte sig bredvid henne. Då satt de där i tysthet och tittade tillsammans. När jag var liten förstod jag inte nöjet. Men ju äldre jag blir, desto mer inser jag hur rätt hon hade.

Ingenting är mer fascinerande än människan.

Jag får syn på en kvinna i rasande snygg kappa. Hon går över torget med mål i blick. En hel värld bubblar upp i mitt inre. Kanske är hon på väg hem till sin familj i Oppmanna eller i Vä. Och när hon öppnar dörren möts hon av ett dukat bord. Middagen är redan färdig. En överraskning. Puss på kinden, tända ljus och Sarah Klangs nya skiva i bakgrunden. Det var precis vad hon behövde. Hennes man visste det. Han förstod det från hennes korta sms tidigare under dagen. Hon hade haft en sån dag. Fylld med stress och jäkt. Men nu - som med ett trollslag - försvinner alla dåliga känslor. Hon är hemma. Hennes skift är över. Här blåser ingen hög sjö. Disken får stå till imorgon. Hon slår sig ner i soffan med ett glas vin och barnen är fyllda med förväntan. De sätter fram chipsen. Alla har varsin skål med sina favoriter. De skriver på sina önskelistor till jultomten. Lego, rymdraket, lasersvärd och ett nytt tv-spel. En livs levande enhörning.

Pappa stjäl ett lättsaltat chips från en av barnens skålar och springer. En spontan jakt uppstår. Syskonen formar en allians och brottningsmatchen är igång. De hamnar i en hög på golvet. Till slut har tjuven övervunnits. Hon tittar på dem och känner bara tacksamhet. Hon är omgiven av kärlek.

Jag ser ut över torget och upptäcker fler som henne. Människor som är på väg hemåt, till helgen, till sina nära och kära. De som fyller deras liv med mening. I vardagens stress, skjutsande till handbollsträningen, tvätten, fönster som ”ska” putsas och kraven man har på sig själv att vara alla till lags, är det lätt att glömma bort vad som verkligen betyder någonting.

Egentligen vet vi. Men vi behöver påminna oss. Det är tiden som vi får lov att vara med dem som verkligen betyder någonting. De som bor i våra hjärtan. Jag tänker på min farmor och värms upp inifrån. Förstår kanske för första gången varför hon tyckte så mycket om att titta på människor. Det handlar lika mycket om att skåda inåt. Att få syn på sig själv.

Reser mig från bänken och ger mig själv ett löfte denna jul. Jag ska vara mer närvarande. Lägga undan mobilen och vara i stunden. Försöka ta vara på varje ögonblick. Jag ska skämma bort mina närmsta med något fint. Något noga utvalt. Och jag skämma bort mig själv med att inte lägga några onödiga måsten på mig själv.

Den känslan vill jag skicka vidare till dig.

Allt behöver inte vara perfekt. Julen är inte ännu en punkt på listan som ska bockas av. Det är något helt annat. Högtiden ligger där för att vi ska ha något att se fram emot när det är som mörkast. Den är en paus som kan ladda våra själsliga batterier.

Ta den chansen.

God jul.

Gillar jag: Känslan av att gå till ett konditori och unna mig ett riktigt bakverk. För mig är det höjden av vardagslyx. Min absoluta favorit är Napoleon, men en Budapest-bakelse ligger inte långt efter.

Ogillar jag: Att sova dåligt. Tyvärr sker det lite för ofta. Jag har insett att min gamla kudde kan vara boven i dramat. Det är som att lägga huvudet på ett dussin tennisbollar. En ny kudde sätter jag högst upp på önskelistan.