Annons

Magnus Ranstorp: "I Sverige har vi den värsta kombinationen: okunskap och konsensuskultur"

Ett år efter attackerna i Paris är terrorforskaren Magnus Ranstorp nyss hemkommen från Bryssel där han presenterat en handlingsplan för kommissionen kring hur våldsbejakande extremism kan förebyggas. Efter valet av Donald Trump som USA:s president är han orolig inför säkerhetsläget i världen.
Kristianstad/Stockholm • Publicerad 12 november 2016
Kristianstad kommun tog i år fram en handlingsplan mot våldsbejakande extremism. Magnus Ranstorp, terrorexperten från Hästveda, menar att den är viktig för att kunna göra en lägeskoll över hur skolan, socialen och polisen kan samarbeta. "Det är viktigt att de som jobbar med den typen av frågor känner sig trygga för att hitta rätt verktyg. Och där har vi långt kvar", säger han. Foto: Victor Lundberg / TT
Kristianstad kommun tog i år fram en handlingsplan mot våldsbejakande extremism. Magnus Ranstorp, terrorexperten från Hästveda, menar att den är viktig för att kunna göra en lägeskoll över hur skolan, socialen och polisen kan samarbeta. "Det är viktigt att de som jobbar med den typen av frågor känner sig trygga för att hitta rätt verktyg. Och där har vi långt kvar", säger han. Foto: Victor Lundberg / TT

1. Hur kommer valet av USA:s nya president påverka säkerhetspolitisk globalt?

– Jag har tittat på telegram från Islamiska staten (IS) och de tycker att det här är fantastiskt. Donald Trump är en självdestruktiv president som kommer att driva landet i fördärvet. IS hånar honom och säger: titta på det demokratiska systemet, det är inget att ha. IS attacker handlar om att skapa en överreaktion från stater och de vill att polariseringen ska öka eftersom det underlättar för dem. Ju fler som inte blir accepterade i majoritetssamhället, ju större rekryteringsmöjligheter. Det mest bekymmersamma är Donald Trumps relation till Ryssland. Nu kommer Trump få säkerhetsklassat material från CIA och det känns osäkert.

2. Vad betyder det för Sveriges säkerhet?

– Det handlar om säkerhetsgarantier gentemot Nato och risker mot Baltikum. Ryssland har klorna i allting och försöker infiltrera och hitta ingångar genom högerextremister och genom att försöka påverka val. Så gör de i alla länder.

3. Ett år har gått sedan attackerna i Paris, hur har terrorhotet förändrats?

Annons

– Sedan 2004 har vi haft 30 attentat i Europa. 16 av dem har skett i år, så det har verkligen eskalerat. Det krävs en kraftig politisk vilja för att ta ett helhetsgrepp mot terrorn. Vi måste intensifiera kampen mot IS och satsa på förebyggande åtgärder och skärpt lagstiftning.

4. Hur då?

– Siffran för antalet återvändare till EU är numera 7 000 personer. Innan var det bara 4 000 personer. Det är alltså 7 000 personer som krigar för IS. Och vi vet att flera personer plockas till speciella uppdrag, bland annat de två svenskar som var inblandade i attackerna i Paris. Terroristerna är organiserade i transnationella nätverk och vi måste jobba över hela paletten: säkerhetspolis, polis, skola, social och fritid. Det handlar om att de här personerna ska få rätt stöd för att bli en del av samhället och för att få tilltro till myndigheter. Som att få hjälp att fylla i en blankett till bostadskön. En stor del av diskussionen i Sverige handlar om att sätta återvändare i fängelse, men straffsatserna är så låga att de inte avskräcker, om det inte handlar om mord. Och ingen har hittills blivit åtalad. Den dagen de kommer ut måste det ändå finnas förebyggande insatser. Jag slås av utanförskapet i Sverige. I förorterna finns det få möjligheter och kriminella nätverk håller folket som gisslan samtidigt som det finns extremister. Det gör mig arg, ledsen och förbannad.

5. Vad missar vi när vi diskuterar terror i dag?

– Det gäller att skilja på tre saker: islam som religion, islam som politisk ideologi och takfirism, alltså den typen av våldsbejakande extremism som bland annat IS och Al Qaida sysslar med. Att vi blandar ihop detta beror på att vi inte kan något om islam, från riksdagsnivå ner till kommunal nivå och allmänheten. Islamologer vågar inte ta i det därför att det är för känsligt. I Sverige har vi den värsta kombinationen: okunskap och en konsensuskultur. Vi gillar inte konflikter och det genomsyrar allting. Det är bara i Sverige som jag har mött den attityden och det är något fel i den svenska debatten.

Fakta

Magnus Ranstorp

Ålder: 51 år.

Bor: Född i Hästveda och bor i Stockholm.

Arbetar: Terrorforskare på Försvarshögskolan.

Aktuell: I veckan presenterade Magnus Ranstorp en rapport för EU-kommissionen kring hur det förebyggande arbetet mot terrorism kan se ut. Rapporten har samlat 160 olika aspekter från lokala samordnare och fältarbetare från 22 olika städer i EU.

Catharina SigalaSkicka e-post
Så här jobbar Kristianstadsbladet med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons