Myten om skönhet och lycka gör oss sjuka

Människan har i alla tider förändrat eller försökt att påverka sitt utseende. Men enligt forskare har vi aldrig tidigare lagt så stor vikt vid vårt utseende som nu.

– Vi lever i ett samhälle där det finns en myt om att vackra människor är lyckliga människor. Men det är verkligen en myt, säger Martin Persson.

Han är universitetslektor på Högskolan Kristianstad och har 20 års erfarenhet av hur skönhetsideal påverkar oss.

Redan under sitt första levnadsår utvecklar barnet en medvetenhet om den egna kroppen. Skönhetsidealen skapas i barndomen, genom påverkan från omgivningen. Martin Persson visar bilder från kända barnfilmer på sin skärm. Skillnaden mellan de onda och de goda är tydlig. Ju större och krokigare näsa – desto elakare karaktär.

– Nu har vi en generation föräldrar som har vuxit upp med starka utseendeideal. Vilken påverkan har det på deras barn? Vi vet redan att det finns åttaåringar som är missnöjda med sitt utseende och att vissa barn inte går till skolan när de inte känner sig vackra. Vi vet också att det finns ungdomar som inte får i sig tillräckligt med kalorier för att de tävlar om vem som kan äta minst och det påverkar inlärningsförmågan i skolan. Men även vuxna så gamla som 80 år säger att de oroar sig över sitt utseende.

Martin Persson menar att idén om att skönhet leder till lycka kan sätta igång en ond spiral. Det är inte ovanligt att att personer som genomgått en skönhetsoperation eller ett ingrepp blir missnöjda med resultatet. Det kan leda till ännu fler ingrepp. Den som känner att den bär på ”fel drag” riskerar till slut att bli sjuk av depressioner och ångest.

– Generellt är det inget fel med att ta hand om sig själv. Men vi påverkas av idealen hela tiden och vi vet att många har orealistiska förväntningar, säger han.

Forskning visar att de som gjort skönhetsoperationer har högre risk att drabbas av dysmorfofobi än dem som inte opererat sig. Det är en psykisk störning som är mer känd under namnet BDD av engelskans Body Dysmorphic Disorder. Symptomen, som är lika vanliga bland män och kvinnor, yttrar sig bland annat som inbillade defekter på utseendet och att egenvärdet är kopplat till utseendet.

Martin Persson har nyligen startat ett internationellt projekt, Cutting Edge Training. Målet är att öka kunskapen om hur ingrepp och operationer kan påverka den psykiska hälsan. Studier visar att mellan 5 och 15 procent av dem som skönhetsopererat sig lider av BDD, jämfört med mellan 0,7 och 2,4 procent av dem som inte opererat sig.

– Det kvittar hur många gånger de opererar sig, de blir aldrig nöjda. I takt med att skönhetsindustrin växer och omsätter fler miljarder än någonsin är det fler som väljer att göra olika ingrepp. Det har blivit mer som en norm och många reagerar inte längre. Men vården är inte tillräckligt bra på att se symptom på orealistiska förväntningar som på sikt kan leda till psykisk ohälsa och det finns inte tillräckligt med resurser för att ta hand om dem, säger Martin Persson.