Rektorerna kan äntligen pusta ut

Leif Alftén, ordförande för Skolledarna i Kristianstad, låter smått triumferande när han kommenterar det politiska förslaget till ny organisation inom barn- och utbildningsförvaltningen.

–Det nya förslaget har ju ett helt annat upplägg än konsulternas. Nu stämmer det bättre med våra fackliga idéer. Jag är spontant mycket positiv, fortsätter han.

Särskilt glad är han åt att skolcheferna får egna budgetanslag som de själva fördelar. Det ger möjlighet till flexibilitet. Om de framtida rektorerna verkligen kommer att ha andra arbetsuppgifter än de nuvarande biträdande rektorerna kan han ännu inte uttala sig om. Fortfarande återstår politiska diskussioner om vilka uppgifter som ska delegeras till skolchefer respektive rektorer.

Att dela in skolan i ett antal geografiska områden som alla har barn mellan 1 och 16, eller ännu hellre 19 år, tycker Göran Malmström biträdande rektor på Fröknegårdsskolan, är en bra idé.

–Det ger möjlighet till kontinuitet och en röd tråd under hela barnets utveckling. Jag tycker att det verkar vettigt att stanna vid tolv områden, då blir det en enhet för varje senare del, det vill säga årskurs 6 till 9, som finns idag. Även Ingrid Torstensson, biträdande rektor i Fjälkinge, tycker att det politiska förslaget låter betydligt bättre än konsulternas. Helt nöjd är hon ändå inte. Politikerna kunde gott ha låtit skolcheferna styra över ytterligare ett par saker.

–Jag förstår inte varför varje enhet tvunget ska ha en administrativ chef. Det borde vara upp till enheten att bestämma hur resurserna ska fördelas. Det är ofta svårt att separera ekonomi och pedagogik. Därför kanske man vill låta rektorerna dela på det administrativa jobbet på vissa ställen. I andra fall kanske assistenterna kan få fler uppdrag, säger hon.

malin.ullman

@kristianstadsbladet.se