Svenskt kött på export till Kina

Idenna vecka befinner sig experter från Jordbruksverket och Livsmedelsverket i Kina för att övertyga landets myndigheter om att svenskt kött – nötkreatur, svin, fjäderfä – är tillräckligt kontrollerat och fritt från smitta. Avsikten är att försöka öppna för svensk export av kött till Kina.

Det kan låta absurt i en tid när just produktion av kött betraktas som en av de stora bovar bakom klimathotet. Samtidigt pågår ansträngningar här hemma för att lyfta fram lokal mat och minska den beresta maten, den som transporteras allt längre sträckor världen över.

Kina ökar snabbt efterfrågan på kött. Av en befolkning på över 1,3 miljarder, cirka 150 gånger Sveriges, anses nästan hälften ha kommit in i marknadsekonomin, inkomsterna stiger och efterfrågan på kött ökar. Det är en av orsakerna till ökade matpriser.

Driftiga svenska livsmedelsindustrier hänger nu på och försöker exportera, även om det kan synas absurt med tanke på miljödiskussionen.

Jordbruksminister Eskil Erlandsson (c) förbereder en lansering av Sverige som det nya matlandet. Han vill utveckla matturismen som redan tagit fart i Skåne.

Erlandsson uttalade nyligen att han i höst ska bjuda in "intressanta entrepenörer och matpersonligheter som kan hjälpa mig att utveckla matlandet Sverige."

Lantbrukarnas riksförbund klagar samtidigt över att svenska köttbönder får alltför dåligt betalt för köttet, lägre än i många andra EU-länder, trots att de uppfyller högre krav på djurhållningen.

Ordföranden Lars-Göran Pettersson anser att bristande konkurrens inom detaljhandeln och ett ineffektivt förädlingsled förklarar en del av prishöjningarna.

Men det är ju lantbrukarna själva som äger en stor del av vidareförädlingen via ekonomiska föreningar. De har inte varit tillräckligt konkurrenskraftiga för att nå ut i andra länder.

Och här hemma är det importen som svarar för en stor del av den kraftigt ökade köttkonsumtionen sedan vi kom med i EU 1995.

Matpriserna har nu stigit så kraftigt att flertalet familjer lägger ned mer pengar på mat än på bostaden. I många andra länder genomförs demonstrationer mot de höjda priserna. I Sverige får vi gå tillbaka till 1970-talet då rasande och elegant klädda "Skärholmendamer" fick igång en intensiv debatt.

Dåvarande konsumentministern Kjell-Olof Feldt försökte bemöta dem i en tv-debatt genom att uppmana dem sälja pälsarna så att de fick råd med oxfilé.

Det gav inga pluspoäng i folks ögon och s-regeringen tvingades senare införa prisstopp, vilket dock fick negativa snedvridande effekter.

Idag bör vi välkomna de högre matpriserna. De visar ju att allt fler fått råd att äta det de önskar. Många år av relativt sjunkande matpriser på världsmarknaden har medfört bristande investeringar och statliga subventioner. Med högre priser kan allt fler jordbrukare stå på egna ben och finna det lönsamt att producera mer.

Matkravaller kan därför vara övergående problem, mycket talar för att vi i framtiden får se en kraftigt ökande matproduktion.