Swingen lockade folk till dansgolvet
Häromdagen berättade nöjesreporter Anders Mårtensson i Kristianstadsbladet om swingens andra era, neoswingen som återuppstått i Lund och nu sprider sig som en farsot över landet.
Igår blev kammarmusiksalen i Kristianstad litet av Gustaf Topsy Lindboms Nalen.
Ni vet det legendariska nöjes- och danspalatset på Gata Regerings i Stockholm som också återuppstått. Och liksom i Kungliga Huvudstaden när det begav sig, blev det (som Topsy brukade skriva i sina festliga annonser): Folkligt. Festligt. Fullsatt. Även i vår skånska jazzmetropol. Fast där slutar kanske likheterna. För det Nalen jag kommer ihåg och några gånger frekventerade i min gröna ungdom, lockade knappast till sig en lika stor hord mogen ”ungdom” som Blue Bird lyckats göra denna afton. Och visst är väl kammarmusiksalen något mer välpolerat än Nalens gamla salar var.
Men vaddå? Huvudsaken är ju att swingen lockar fram glädje - och det lyckas den fortfarande göra. Aldrig tidigare har jag varit på en ”jazzkonsert” som lockat fram så mycket kroppslig aktivitet och glädjesorl från publiken.
Tacka bland andra kvällens dansmaster Mariell Andersson för det. Snacka om att få fart på folket.
–Ett, två, steg, gung, steg, gung, ett, två, manade hon på tillsammans med sin partner Anders Brunnström och strax böljade folket fram på dansgolvet.
Egentligen heter den här typen av buggdans lindy eller kanske jitterbugg men ärligt talat går det säkert lika bra med gammal vanlig hederlig folkparksbugg också. Huvudsaken är ju att man rör på sig och har roligt till tonerna från gamla swingdrottningen Ella Fitzgerald och andra läckra jazzlegendarer.
Synd bara att jobbet lade hinder i vägen så till den grad att denne reporter tvingades tacka nej till en lockande invit att ta dansgolvet i besittning tillsammans med en skön, okänd dam.
Men det kommer förhoppningsvis fler swingkvällar...
ulf.matson@kristianstadsbladet.se
