Tågen är sena trots insatser
Vid årsskiftet avslutades Kraftsamling Öresund, projektet som skulle minska tågförseningarna med 25 procent under de tre år det pågick. Så blev det inte.
Den tidiga vintern gjorde att förseningstimmarna nådde sin högsta punkt under de tre åren just i december, 1 505 timmar på en månad. Sedan har förseningarna halverats. Under mars (till och med 25/3) var tågen försenade 673 timmar, men det är ändå mer än dubbelt så mycket som var målet med Kraftsamling Öresund, cirka 292 timmar.
Förklaringen är vintern, men också att fler tåg ska få plats på banorna.
- Vi har 65 procent fler ankommande tåg till Malmö central sedan Citytunneln öppnades. Vi utnyttjar banorna maximalt vissa tider. När man kör så mycket tåg som vi gör nu blir det oerhört störningskänsligt, säger Ulf Olsson som var projektledare för Kraftsamling Öresund på Trafikverket.
Känsliga sträckor
Den mest utsatta sträckan är Malmö–Lund där det nu i högtrafiktid går ett tåg var tredje–fjärde minut. Om något av dem blir sent blir även andra tåg, exempelvis till Kristianstad, försenade.
En annan känslig sträcka är enkelspåret mellan Kristianstad och Hässleholm. Där får tågen ofta stå och vänta i Attarp eller vid Önnestad och då fortplantar sig de förseningarna i resten av systemet.
De problemen kommer inte att bli mindre när Pågatåg Nordost genomförs. Det blir inga nya mötesspår, bara fler tåg på de befintliga spåren.
- En av utmaningarna med Pågatåg Nordost är att det ska vara fler tåg på befintlig kapacitet, säger Linus Eriksson, driftområdeschef för södra Sverige på Trafikverket.
Mellan Lund och Malmö körs 100 fler tåg per dygn sedan Citytunneln öppnade. Ett dilemma är att Skåne både är ett storstadspendlingsområde och ett regionalt tågsystem. Det gör det extra komplicerat att pussla ihop alla tåg.
Trafiken har ökat
Linus Eriksson är övertygad om att åtgärderna under Kraftsamling Öresund kommer att ge stora effekter på sikt. Till exempel kan tågen köra fortare genom växlarna nu. Samtidigt tycker han inte de har tagit vara på de förbättringar som gjorts på rätt sätt.
- Den ökade kapaciteten skulle användas för att öka punktligheten, men nu används den istället för att öka trafiken.
Göran Lundblad, tf trafikdirektör på Skånetrafiken, ser inget fel i det. Han tror inte att förbättringarna äts upp av att det har blivit trängre på spåren.
- Vi tror att vi kan komma ned på den nivån av förseningar per månad som vi har sagt i Kraftsamling Öresund, även om det har försvårats av att vi kör fler tåg.
Han tror att trafiken kommer att flyta bättre när hastighetssänkningen in mot Malmö från 70 till 30 kilometer i timmen tas bort i början av maj. På samma sätt tror han att förseningarna minskar när åtgärderna kring Fosie och Svågertorp är genomförda, så att tågen till och från Ystad kan köra som tänkt.
Reservtåg i Malmö
När det blir fyra spår mellan Malmö och Lund 2016 lättar trycket något, men så många fler stora investeringar är inte planerade de närmaste åren. Istället försöker man göra mindre förändringar fortlöpande. Varje dag diskuterar Trafikverket, Skånetrafiken, Bane Danmark och tågentreprenörerna vad som kan förbättras.
En åtgärd är det reservtåg som sedan februari står i Malmö under rusningstid och rullar mot Danmark om ett tåg blir mer än sex minuter försenat.
Linus Eriksson poängterar också att närmare nio av tio tåg kommer i tid eller är högst fem minuter sena i Skåne idag. Att tågresenärerna blivit 14 procent fler under januari och februari ser Göran Lundblad som ett gott tecken.
- Det är trots allt ett litet mått på att det går bättre.
